Tror att missförståndet kring märkning med bäst-före-datum handlar om att det är en siffra som är tydlig och definierar en gräns. Eftersom vi sedan ett flertal decennier lever i ett bombastiskt överflöd, så har det uppenbarligen legat nära tillhands att tolka "bäst-före" som "dåligt-efter". Hur tokigt det än kan tyckas i rationellt hänseende.
Citerar ur guiden:
Det är i Sverige tillåtet att sälja livsmedel efter att de har passerat bäst före-datum, eftersom livsmedlet för det mesta är fullt ätbart även efter detta datum. Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, alltså sin smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det betyder att kvaliteten efter bäst före-datum kan bli sämre men maten är ofta fortfarande fullt ätbar. Hållbarheten på varan beror på om den har förvarats på lämpligt sätt, t.ex. i rätt temperatur.
Bäst före döden? |
Jag har exempelvis ätit kräm som gått två år över tiden och havreyoghurt som passerade bäst-före två månader tillbaka utan några negativa effekter på hälsan. Jag luktade och kollade helt enkelt om det smakade ok.
Som det är idag verkar väldigt många kasta mat så fort en siffra är "fel". Utan att testa och undersöka hur det verkligen står till med matkvaliteten. Som om en liten tomte dyker upp vid tolvslaget och gör maten skämd.
Den dag det blir svårare att få tag på mat, så förlorar naturligtvis också bäst-före-datumet sitt osaliga grepp över folks medvetanden. Titta, lukta och eventuellt smaka. Det är grunden för ett rationellt tillvägagångssätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar