Lugn löpning

Det var inte planerat, men tog chansen att hänga på en kompis på lite löpning i distansfart idag på förmiddagen. Vi var ute i drygt två timmar och jag kan säga att det kändes rätt bra att lufsa i kramsnön. Det var dessutom väldigt trevligt.

Har ätit och duschat och nu har det gått ett par timmar. Känns fortfarande rätt bra, men visst känns det också att jag varit ute och sprungit. Ska bli intressant att se hur det känns med backintervallerna idag. Tror det blir lite hopp först och sedan 6 x 300-400 m i medelviktat uppförslut.

Resursfördelning

Jag vill skriva på bloggen varje dag, men hinner inte riktigt med. Är tvungen att prioritera. Så det får bli ett snabbt inlägg idag strax innan distanspasset med min vän Erik.

Delade häromdagen via Kim Fredriksson en bild på Facebook. Det är samma som finns med här till höger.

Den handlar om den skeva fördelningen av resurser och beskriver varför folk i allmänhet får det så att säga sämre i Sverige idag. Den handlar om att borgarna reat ut allmänna tillgångar för att stärka sin egen maktposition; folk som riskerar att (kortsiktigt och egoistiskt) förlora själva på en annan politik är mer benägna att rösta på dem.

Den visar även med all önskvärd tydlighet att det inte är migration och mångkultur som är problemet. Därmed visar den att SD enbart är opportuna populister á la 1930-tal som på pappret vill ge sken av att vara systemkritiker.

Då vill jag i all välmening tipsa om att i valet istället rösta på riktiga systemkritiker, som till exempel Gröna partiet eller Enhet.

Fredagsmys

Fredagsmys

Jag har haft barnen idag på Alla hjärtans dag. Påpassligt nog. För jag älskar de små liven.

Vi var ute och lekte ett tag efter hämtning från skola och förskola. Sedan kom vi överens om att ordna lite schysst fredagsmys. Så vi gick ut på jakt efter lantchips. Råkade bli även lite choklad, cashewnötter och tranbär- och tomatjuice.

Uppladdat

Så slog vi oss ner framför datorn och kollade på Resan till Melonia (av Per Åhlin 1989) via youtube. Därefter lite fiolspel och sedan läggdags och saga. Nu sover de. Känner för att lyssna på Cornelis vackert melankoliska låt Vaggvisa för Bim.

Kärlek och Alla hjärtans dag

Just det, det är ju Alla hjärtans dag idag. Hör och häpna, uppmärksammat av trulpen!

Med texten inuti:
"För att du är en så bra vän"

Fick faktiskt ett sött litet kort igår som gratulerade mig för dagen. Det var fint. Fast jag har inte skickat något själv. Och jag har inte någon dejt för kvällen. Ska istället umgås med mina barn ikväll, vilket jag ser mycket fram emot.

Lider heller inte direkt av att inte fira Alla hjärtans dag. Jag har som de flesta begrundat kärleken rätt mycket över åren och har landat i en bred definition där exempelvis även vänskap ingår. Tycker inte att kärlek måste vara sexuellt betingad, även om vissa delar av den är det.

För mig handlar istället kärlek i grunden om genuin välvilja; den eller det du älskar vill du heller inte skada. Tycker det är en enkel och nästan vattentät definition. Räcker kanske inte riktigt alltid hela vägen, men det perspektivet räcker väldigt långt. Enligt mig.

Sammanfattar väl ungefär min inställning till
Alla hjärtans dag som högtid

När jag sedan är på det humöret (glad, kärleksfull och öppen till sinnet) så är varje dag alla hjärtans dag. Sedan är jag ju polyamorös också. Och glad över den insikten samt att jag väljer att slippa skämmas för att jag känner som jag känner. Tycker att det är en vacker grej (jag vet, alla håller inte med) och kommer nog att skriva lite om det framöver.

Samtal i tunnelbanan

Igår hände det mig något både kul och intressant som jag vill passa på att
berätta om.

Skulle iväg till Jobbcoach i Farsta, men råkade visst vara en timme för tidigt ute. Något jag insåg när jag ringde upp för att meddela att jag tyvärr skulle bli sen eftersom tunnelbanetåget fastnat i Hökarängen på grund av underkylt regn som bildat is i växeln. En absurditet i sig när februari bjuder på plusgrader (enter klimathot).

Vi hänvisades till alternativa resvägar. Började tala om situationen med en tjomme som reste med sitt barn på tre år och skulle lämna på dagis. Jag är ju som jag är och tog rätt snabbt upp en politisk vinkel med att privatiseringar lett till minskat underhåll och "rationaliseringar", samtidigt som resurser till marknadsföring, juridik och byråkrati ökat.

Hen föreslog att vi skulle ta en promenad till Farsta C. Sagt och gjort, lite motion och samspråk på vägen gör ju bara gott. Dessutom var samtalet trevligt och upplyftande. Vi kunde konstatera att vi kommer från lite olika världar, men även hade en hel del gemensamt. Inte minst att båda sitter en aning i kläm när det gäller arbetsmarknaden.

Det här med arbetslöshet är dock inte helt dåligt eftersom det å andra sidan finns lite mer tid för att till exempel umgås. För den som tar sig den tiden och inte är nerklubbad av ångest.

Vi skildes åt när de tog bussen mot Tyresö. Hann bara med att ge ett av mina efternamn, men jag hoppas att hen hittar mig på Facebook. Kändes värdefullt, ödmjukt och öppensinnat. Spontana samtal med okända människor är inte särskilt vanligt idag. Ja, nästan förbjudet.

Min naturliga slutsats av den här lilla anekdoten från mitt enkla liv är att basinkomst vore något som skulle frigöra oss. Den är nämligen varken behovsprövad eller tidsbegränsad.

Schlaug om visioner

Fria Tidningen är enligt min mening Sveriges bästa nyhetsmedium! Måhända inte i svår konkurrens, men ändå, visst finns det även andra bra alternativa media som exempelvis Miljömagasinet eller ETC.

Birger Schlaug. Källa: Riksdagen

I dagens tidning står (förutom min debattartikel om basinkomst, vilket även går att läsa här på bloggen) att läsa en viktig och läsvärd text (som vanligt alltså) av Birger Schlaug om att våga stå upp för visioner. I synnerhet gäller det inom politiken där just visioner om ett bättre samhälle närmast verkar vara en närapå bortglömd och arkiverad ådra.

Eftersom jag ju är partipolitiskt aktiv, så är min reflektion ofrånkomlig att hen varken nämner Gröna partiet (G) eller Enhet som motpol till floskelmaskineriet, kappvändandet och röstfiskandet. Detta trots att Birger med säkerhet känner till dessa små partier. Kanske beror tystnaden av att partierna just är små?

Viss sorg finns det i den observationen, men avgörande för engagemanget och viljan att förändra samhället är det förstås inte. Och tur är väl det!

Hur som helst är Birger Schlaug en av dessa viktiga gröna själar som förmår påverka samhällsdebatten och vågar lyfta visioner om en grön samhällsomställning. Ett hållbart samhälle helt enkelt. På riktigt.

Vill därför passa på att tipsa om hens blogg. Läs den.

Debattartikel om basinkomst i Fria

Roligt att Fria Tidningen ville publicera min debattartikel om basinkomst. Har suttit i en mörk grotta de senaste åren, så det känns skönt att se solen nu igen.

Basinkomst förenar det bästa från höger och vänster

PUBLICERAD: TORSDAG 6 FEBRUARI 2014, 17:04

Basinkomst är en del av vägen till ett samhälle där empati, social närvaro och kultur värderas högre än pengar och prylar, skriver Joakim Pihlstrand-Trulp, talesperson för Gröna partiet.

Basinkomst kan definieras som en individuell, regelbunden utbetalning utan motprestation som ger en grundläggande ekonomisk trygghet. Det handlar alltså inte om lyxkonsumtion utan om sådant som mat och hyra.

Reformens finansiering är självklart en viktig fråga, men utan att dyka in i detaljer skulle vi redan i dag kunna byta ut större delen av socialförsäkringssystemet mot basinkomst. Vi skulle då även komma bort från byråkratiska kvarnar och det enorma psykologiska lidande som diverse kontrollinstanser ofta innebär.

Ett viktigt perspektiv är att basinkomst är en frihetlig reform som frigör människan. Samtidigt innebär den även social rättvisa och behövlig fördelning av resurser. Sannolikt skulle reformen dessutom ge såväl hög flexibilitet på arbetsmarknaden som obefintlig arbetslöshet.

En av basinkomstens styrkor är alltså att den smälter samman det bästa från höger och vänster. Som exempel förespråkade den nyliberala gurun Milton Friedman basinkomst, även om hen kallade det för negativ inkomstskatt. Trots detta stöder inget av de i riksdagen etablerade partierna reformen. Visst är det paradoxalt, men kan möjligen förklaras med att idén om basinkomst främst är grön där specifika blå och röda perspektiv kan ingå.

Det vi kunnat se av lokala försök med basinkomst i exempelvis Kanada, Namibia eller Indien är att initiativen gett en tydlig förbättring av berörda samhällen. Det är möjligt att missbruk, prostitution och avhopp från skolan inte försvinner helt, men empirin visar att sådant förekommer i långt mindre utsträckning med en basinkomst. Människor får möjlighet att ta hand om sig själva och varandra. Trygghet och ro ger kreativitet och vilja till ansvar.

Den arbetsmarknadspolitik som bedrivs av både den sittande regeringen och oppositionen stammar från nyliberal teori där mål om låg inflation anses ha högsta prioritet och arbetslösheten får bli vad den blir. Det talas om optimal arbetslöshet, som om någon sådan ens existerar. Tanken är att det ger en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden till förmån för arbetsgivarintressen.

Arbetsmarknadspolitiken har alltså under de senaste 30 åren främst gått ut på att slå sönder arbetsrätten och sikta på inflationsmål istället för låg arbetslöshet. Vi har sett avregleringar, numera 8 procent ”naturlig” arbetslöshet och hur arbetstagare genomgående accepterar sämre villkor på grund av hot om friställning. Samtidigt görs enorma vinster på sagda politik.

Genomförandet av en basinkomst skulle självklart förskjuta maktbalansen till arbetstagarnas fördel. Det skulle vara möjligt att säga nej till eller lämna ett arbete utan att riskera vräkning eller få problem med det sociala skyddsnätet. Det skulle även kunna vara bra för arbetsgivare då basinkomst gör det möjligt att förenkla och reducera reglerna kring anställning. Det kan låta illa att det skulle bli lättare att avskeda, men i synnerhet småföretagare skulle må bra av att kunna anställa utan att riskera verksamhetens överlevnad. Basinkomst som grundtrygghet är här själva poängen.

Positivt är att själva basinkomsten därför sannolikt ger en hög flexibilitet på arbetsmarknaden. Vi skulle säkert också se många fler gå ner i tjänst till olika grader av deltid. Tvång behövs knappast, utan det bör gå att få jobba såväl mycket som lite. Flexibilitet bör alltså gälla även där.

De flesta människor skulle säkert må bra av att arbeta mindre. Det är också vad många själva säger att de önskar. Dagens stressnivåer och mentala ohälsa stöder också den tesen. Basinkomst gör helt enkelt självvald arbetstidsförkortning möjlig. En mindre stressad och pressad befolkning är med säkerhet också gladare, nöjdare och friskare. Arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar skulle ha goda förutsättningar att bli sällsynta fenomen.

Att fler jobbar färre timmar leder naturligtvis till att vi delar på jobben istället för att som idag försöka hitta på tjänster eller tvinga ut folk till arbeten som inte finns. För flertalet är det dock inte så enkelt att gå ner i arbetstid i dag. Men varför ska några vara utan arbete och leva med ångest och misströstan, medan andra sliter ut sig genom att jobba för mycket?

Förutom Vänsterpartiet står de etablerade partiernas arbetslinjer snarast för att fler måste jobba mer och längre. Intressant nog har forskningen visat att människor som har en grundläggande trygghet tenderar att arbeta mer än om tillvaron är osäker. De är dessutom mer produktiva när de arbetar. Av egen fri vilja. Det smäller väl ändå lite högre än dagens idisslade arbetslinje?

För Gröna partiet är det självklart att målet med samhället bör vara att dess samtliga invånare ska ha chans till att leva goda liv. Hur sedan begreppet ”goda liv” definieras beror på värderingar och ideologi, men för oss handlar det främst om frågor som: Har vi tid för varandra? Mår jag och min omgivning bra? Vad vill jag med livet?

En basinkomst skulle göra det möjligt för oss att förverkliga oss själva, kunna bidra konstruktivt till samhället, låta kreativiteten och uppfinningsrikedomen flöda, få mer kontroll över vår tid och vårda sociala relationer.

Vi är därför trygga i insikten om att basinkomst är en del av vägen till ett samhälle där empati, social närvaro och kultur värderas högre än pengar och prylar. Där livet är viktigare än ekonomisk tillväxt. Där vi helt plötsligt står ganska nära visionen om det hållbara samhället.

Joakim Pihlstrand-Trulp • Gröna partiet

Naomi Klein och resursdränering

Jag gillar Naomi Klein. Har exempelvis läst No Logo som tar upp konsumtionskritik och grundläggande problem med varumärken, i synnerhet av internationella bolag.

Här följer ett annat sant ord om samhällsutvecklingen:

Spärr för kommuner på gång

Kollade på Valmyndighetens hemsida och såg att regeringen tydligen lämnat en proposition i höstas om att införa en småpartispärr även på kommunal nivå. Idag finns ingen spärr för kommuner, men dock 3 % av rösterna för landstingsnivå och 4 % på riks. Förslaget sammanfattas där med följande:

Kan ju säga att jag tycker att våra ledande "representanter" (d v s regeringen) är kompletta idioter. Eller, det är fel uttryckt. De är smarta, men för jävliga. Vi behöver inte någon två-parti-stat à la USA. Vi behöver diskussion, medvetandegörande och ett schysstare politiskt klimat. Om diverse subversiva avarter kommer fram och får mandat, so what?

Det är väl bara bra att släpa fram skiten i ljuset och genomlysa det? På samma gång skulle vi också få små, men bra rörelser representerade. Folk skulle våga rösta mer med hjärtat och hjärnan, än valstrategiskt vilken färg det "måste" bli på regeringen. Är säker på att de demokratiska valen skulle bli avsevärt mycket intressantare för de röstberättigande och demokratin skulle stärkas.

Ahh, just det, det är ju där skon klämmer. De stora partierna tjänar förstås något gruvligt på dessa småpartispärrar. I synnerhet Moderaterna och Socialdemokraterna. Och de vill ju gärna slippa konkurrens i så stor utsträckning som möjligt. Och helst även slippa hantera en jobbig, ifrågasättande befolkning.

Bättre för makten är att vi stressar runt i ekorrhjulen och försöker få dem att snurra allt snabbare i en absurd ekonomisk bubbla som aldrig någonsin kan bli hållbar. Så kontrolleras människan. Om hen tillåter det.

Moderaterna - de osannolika

Fick precis reda på en helt sjuk grej. En vän delade en länk på facebook från politism.se som handlar om att moderaterna nyligen bedrivit valpropaganda genom Stockholms läns landsting. Ungefär som Max. Fast värre.

Pressmeddelandet skickades ut på landstingets eget brevpapper, men finns än så länge fortfarande att beskåda på landstingets hemsida. För säkerhets skull tar jag en skärmdump samt kopierar in texten här nedan innan de gjort en pudel.

Öppet brev till dig som jobbar i Stockholms läns landsting (M)

Den senaste tiden har du säkert hört eller läst om hur de politiska alternativen i årets val påverkar möjligheterna till jobb i Sverige. Inte minst har det brev som hamburgerkedjan Max skickat till sina anställda väckt stor uppmärksamhet. Det är lätt att tro att det bara är jobb i privata företag inom restaurang- och tjänstesektorn som står på spel. Sanningen är en annan.

Socialdemokraterna vill chockhöja arbetsgivaravgiften för alla anställda som yngre än 25 år. Alla i Sverige med unga anställda drabbas alltså av förslaget – och för en stor arbetsgivare som Stockholms läns landsting riskerar en vänsterregering att bli en mycket dyrköpt historia.

Om Socialdemokraternas politik blir verkligheten chockhöjs landstingets kostnader för unga anställda med cirka 115 miljoner kronor. Det motsvarar totalkostnaden för cirka 500 av våra unga medarbetare. Räknar man med alla vårdgivare i hela länet blir siffran av drabbade många gånger högre. Bakom dessa siffror finns människor av kött och blod. Med en vänsterregering skulle de riskera att få sparken.

Socialdemokraternas politik är med detta ett slag mot jobben i den svenska välfärdens kärna. I en tid då vi behöver attrahera fler unga människor till jobb i vård och omsorg vill de göra det dyrare att ha dem anställda. När vi försöker skapa möjligheter för fler att vara med och utveckla den svenska välfärden i riktiga jobb, med avtalsenlig lön och schyssta villkor, vill de riva ned den möjligheten.

Till dig som jobbar inom sjukvården i Stockholm vill jag därför rikta en uppmaning. Många frågor är viktiga för en bra sjukvård. En av de mest centrala handlar om jobben. Rösta inte fram en vänsterregering som vill chockhöja arbetsgivaravgiften för unga som jobbar i Stockholms läns landsting. Gör det inte dyrare att anställa nyexaminerade undersköterskor och sjuksköterskor. Rösta inte bort sjukvårdens unga medarbetare.

Med vänlig hälsning,

Kristoffer Tamsons

Valledare för Nya moderaterna i landstinget
070 737 41 52

Ärligt talat så tycker jag att det är vidrigt. Hur kan de få hålla på?

Melodifestivalen

Musik är ett av de roligare intressena jag har.

Nu är det också tydligen melodifestivaltider igen. Ska uttala mig om det, ehuru jag inte äger någon TV och faktiskt är helt ointresserad av kommersiellt orienterad glättig musik. Tycker ändå att det är intressant när en vän häromdagen berättade att det bara var skräp som spelades/visades i Melodifestivalen igår.

Jag säger bara:

Breaking news! Skitlåtar i melodifestivalen!
Well, I'm not surprised...

Fast jag ska erkänna att jag gillar låten Euphoria med Loreen som var på tapeten för något år sedan. Den sätter sig onekligen på hjärnan och är ändå annorlunda på ett positivt sätt.

Känner annars till åtminstone en riktigt bra eurovisionlåt, nämligen We are the winners med LT United. Min favorit 4-ever. För den underbara ironins skull som varje eurovisionfan är komplett oförstående inför.