Carlgren, Guillou och vargen

Skrev inatt klart en debattartikel om Sveriges rovdjurspolitik som nu är ute på kritikrunda bland Gröna partiets aktiva medlemmar.

Läste därför in mig lite extra på ämnet och vill här passa på att ta en liten biopsi på samhällsdebatten. Så här beskrevs det i SvD (28 augusti 2010):

Enligt miljöminister Andreas Carlgren (C) infördes licensjakten definitivt inte i tron att tjuvjakten skulle minska automatiskt.

- Det har hörts i debatten. Själv har jag aldrig trott på det. Men det är en trovärdighetsfråga för jägarna. Nu är det upp till bevis, säger han.

I Naturvårdsverkets rapport 6361 Beslutet om licensjakt på varg 2010 - En processutvärdering med fokus på beredningen av beslutet (maj 2010) sägs det tvärtom på exempelvis sidan 18 att "Regeringen menar också att licensjakt kan bidra till att minska den illegala jakten (prop. 2008/09:210)".

Jag kan konstatera att Jan Guillou inte var inte ute och cyklade i sin kolumn i Aftonbladet, vilket jag i och för sig inte trodde innan heller.

Att skjuta vargen för att bevara den eller bygga Förbifart Stockholm som en miljöhandling är bara några exempel i mängden. Visst har Carlgren ljugit. Ganska ofta också. Möjligen har hen varit tvingad till det av en korrupt regering. Det är svårt att veta eftersom dess representanter så sällan verkar tala klarspråk.

Mördad på lördag

Så blev det som väntat ändå. En riktigt sorglig historia. Vargen Ivla/Kynna mördades vid kl halv fyra igår. Ja, mördades. Varken mer eller mindre. Myndighetsbeslut gör det inte mindre diskutabelt eller förkastligt ur naturvårdsperspektiv.

Ivla, som förtjänade bättre

Utifrån gällande underlag förstår jag inte hur Naturvårdsverket kan tillåta skyddsjakt på en genetiskt värdefull varg. Riksdagen har beslutat att vi ska ha varg i Sverige och att vargen även ska få en jämnare geografisk spridning. Signalen myndigheterna här givit visar att det mest bara är veritabelt skitsnack. Liksom regeringens med riksdagens stöd genomförda lagändringar som gjort det lättare för tamdjursägare (även inbegripet jakthundar) att skjuta angripande rovdjur. Länsstyrelsen i Skåne är ett undantag som bekräftar regeln, med en handläggare som faktiskt förstått och tar hänsyn till vidden av frågan.

Nu är läge att undersöka möjligheterna för en anmälan av Sverige till EU, som kanske för en gångs skulle kan få göra lite nytta. Ekonomiargumenten för skyddsjakten är liksom för djurförsök inte hållbara. Att vara dum, lat, snål eller hatisk är inga giltiga skäl för att inte sätta upp stängsel som skyddar sina djurbesättningar. Så enkelt är det.

I den här artikeln i Expressen blir bilden alltför tydligt pinsam:

En av de som drabbades var Peter Johansson i Agunnaryd, som fick två tackor dödade den tionde oktober.
- Visst är det en lättnad att hon är borta. Det underlättar vårt arbete betydligt nu när vi inte behöver ta in våra djur varje kväll, säger han.

Vafalls!? Alltså, "underlättar vårt arbete betydligt" vilar inte på korrekt grund. Självfallet skall djurhållarna ta in sina djur varje jävla kväll så länge som de inte har satt upp tillräckliga stängsel. Istället vill de döda vargen och ansöker om skyddsjakt. För att det är enklare. Och billigare. Tyvärr kan jag inte skräda orden utan måste nog kasta ur mig ett "jävla fullblodsidioter" till de varghatande bönderna och "era förbannade högrövade praktarslen" till de fega, slingrande byråkraterna.

Jag förstår förresten inte varför Naturvårdsverkets handläggare överhuvudtaget bryr sig om att ange någon begränsning i område eller tid för skyddsjakt? Som de verkar resonera utanför standardfraserna om god naturvård, så är det väl bara att tillåta obegränsad skyddsjakt till dess att vargjäveln är död. Men så ärliga vill de inte vara.

Upprop för vargen Ivla

Vargen Ivla då hen befann sig i Norge

Här är ett upprop som går att skriva under för dig som vill att vargen Ivla (även kallad Kynna) ska få leva. Jag var den 223:e som skrev på och 18 timmar senare så är det 1071 st som visat sitt ställningstagande för biologisk mångfald och sunda ekosystem. Min förhoppning är att det här blogginlägget ger uppropet en liten extra skjuts.

Namnet Kynna kommer av att hen stammar från en varg som har sitt revir i Kynnareservatet i Norge, medan Ivla är ortsnamnet i Ljungby kommun där hen vid ett tillfälle siktades i Småland.

Fortsatt skyddsjakt

Naturvårdsverket beslöt igår att tillåta fortsatt skyddsjakt på vargen Kynna utifrån ett förordande från Kronobergs länsstyrelse. Det är anmärkningsvärt och måste ju bara vara ett praktexempel på byråkratisk rättsröta. Handläggaren är en skamfläck när hen beslutar på det vis hen gör utifrån gällande underlag. Skyddsjakten är utlyst inom samma område som tidigare och från och med igår till och med 1 december. Här går beslutet att läsa som pdf.

Hur är vi människor funtade egentligen? Utvecklar något som min sambo Dace uttryckte precis. Om ett djur är problematiskt så ska hen dödas utan diskussion. Om en människa är problematisk så blir hen antingen en byråkrat, nationalekonom, nationalist eller en burfågel, där det inte är helt lätt att veta vad som är värst.

En instans som agerar mer rationellt är Länsstyrelsen i Skåne som avstyrker skyddsjakt på vargen med anledning av att hen är genetiskt värdefull, att riksdagen uttryckligen beslutat att vi ska ha en jämnare geografisk spridning av varg i Sverige samt att djurägarna i regionen snart tar in sina djur över vintern och att folk då har ett halvår på sig att sätta upp ordentliga stängsel. Här kan deras yttrande läsas som pdf.

Varghatarlobbyn har en hel del byråkratiska resurser till sitt förfogande. De lägger i de växlar de kan och har sonika anmält handläggaren på Länsstyrelsen i Skåne för jäv. Anledningen är att hen har anlitats av Svenska Rovdjursföreningen som föredragshållare om varg och mårdhund i Skåne. En absurd anmodan på min ära.

Jag vill passa på att rekommendera en utmärkt debattartikel från Naturskyddsföreningen som beskriver situationen och tar upp skäl till att låta vargen Kynna få leva.

Hoppas att vargvärnare lyckas få ut Ivla från skyddsjaktsområdet alternativt förhindra jaktlyckan.

Fyrverkerier redan?

Lyss till dunder i fjärran. Går ut till balkongen för att undersöka saken. Det är visst något slags tungt fyrverkeri som pågår in mot stan. Låter och ser ut som en veritabel krigszon med bullrande dunder och flammande sken bakom huskroppar.

Katterna ser minst sagt ynkliga ut där de gömmer sig under soffan. Jag avskyr fyrverkerier. Det är dåligt för miljön, en slags krigsanalogi och skrämmer livet ur alla stackars djur som inte förstår skiten på samma vis som vi människor. Och nu närmar sig nyår då folk verkar få pippi på explosioner och att spränga saker.

Det är sedan länge hög tid för ett generellt förbud för fyrverkerier. Haninge kommun verkar gå före, vilket är glädjande. Idag bryter ju också folk hur som helst mot lagen när det gäller tillstånd och platser som är tillåtna för fyrverkerier.

GP på Flashback

Gröna partiet diskuteras intressant nog på forumet Flashback.

Fast det där med intressant kan ju delvis ifrågasättas. Några kommentatorer lägger fram tänkvärda frågor och funderar. De flesta visar emellertid på en närapå total insiktslöshet och fördomsfullhet om vad Gröna partiet är. Ett flertal är dessutom uppenbart rasistiska eller främlingsfientliga, medan andra är högervridna libertarianer. Ett inlägg tar sig uttryck som från en revolutionär socialist, där GP minsann definieras som en reaktionär rörelse.

Det förekommer en del grova personangrepp på mig som person och en hel del förlöjliganden och nedvärderande utlåtanden om Gröna partiet som företeelse. Med andra ord en diskursiv soppa.

Det går ju att undra. Är det anonymiteten som gör att folk känner att de inte behöver ta ansvar för diskussionen?

Frustrerad på sin bank

Jag vill dela med mig av ett exempel på en liten minirevolution i vardagen som beskrivs i det här blogginlägget. Personen ifråga tröttnar på sin banks uppenbara arrogans och vägrar att låta banken fortsätta köra med henom. Det är också underhållande och på något vis upplyftande läsning. Varsågoda.

Revolution i tanken

Sorgligt är att se det, men världen går åt skogen. Och det i en skog som tillåts att exploateras sönder och samman. Maktmänniskor håller krampaktigt kvar i sina kapsejsade optimistjollar. Mammon regerar med kall, osynlig hand.

Det behövs en revolution. Låt oss leva revolutionen genom att ta makten över våra liv. Det räcker långt att vägra låta sig reduceras till kund och konsument och ta aktiv ställning mot tillväxtekonomi och kommersialism. Det är ingen omöjlighet. Lycka till!

Nordea och girighetens hov

Christian "yes! där satt den!" Clausen

Läser lite om det tröttsamma girigknaprandet på Aftonbladet. Nu senast är det som de flesta känner till Nordea som är ute i blåsväder. Jag ska inte dra hela historien, utan det går att på egen hand via länkarna läsa lite om bakgrunden här och här samt VD:n Christian Clausens brev till de anställda.

Det kan även vara intressant att läsa en rättvist bitande artikel om företagsledningens avsaknad av verklighetsförankring, vilket är legio i dessa kretsar (som för övrigt består av en liten klick maktestradörer), samt en artikel som fokuserar på suspekta lägenhetsaffärer i näringsliv och politik. Korruptionens effekter går att läsa in i den här artikeln på samma tema och här är en belysande genomgång av hur och varför om bankernas absurda målsättningar.

Björn Wahlroos,
förnöjsamheten själv

Min kommentar om Christian Clausens brev är att det är fyllt av förväntat kvalificerat och hycklande skiiitprat (för att tala med styrelseordföranden Björn Wahlroos finlandssvenska dialekt). Andra VD:ars fantasilöner och förmåner rättfärdigar inte den här VD:ns dito. Det grundläggande problemet är däremot inte själva Nordea, utan den kapitalistiska kulturen och svågerpolitiken. Det gäller de allra flesta stora banker och företag och även partier. Det är hög tid att rensa upp i träsket genom att bland annat reglera hela finanssektorn ordentligt.

Det är också fint att se att av de 4197 som hittills röstat på frågan "Är Christian Clausens brev tillräckligt för att återskapa förtroendet för honom och Nordea?" på E24:s hemsida, så har 96 % svarat "Nej, absolut inte". Opinionens vindar blåser friskt.

Skog, älg eller varg?

Läste igår en ledare i Expressen som gick ut på att kalhyggen är ett problem som också bidrar till älgstammens starka tillväxt. Ledaren är i sak ganska bra, förutom jaktromantiken och att jag inte riktigt kan sätta fingret på om den i förtäckta ordalag försöker ställa skogen mot vargen.

Jag ska fundera lite högt. Givetvis är skogen högsta prioritet. Liksom vargen. Frågorna hänger ihop. En prioritering är uttalad i texten, men det är som sagt inte helt självklart att ledaren försöker reducera vargen till oviktig (läs: jaktbar). Om det ändå skulle vara på det viset, så är det symptomatiskt att en jägare skriver en ledare som försöker ställa dessa frågor mot varandra på ett vis som får det att se ut som om vi måste välja.

Ett tveksamt resonemang som får en viss vargskepsis att lysa igenom är att "den inställda licensjakten väckt starka känslor [...] och antalet vargar som försvinner på ett dunkelt sätt har eventuellt ökat". Snarare är det väl ändå så att utvärderingen av licensjakten visat att tjuvjakten på varg snarare ökade i samband med den. Förmodligen var anledning i så fall att vissa varghatiska grupper och individer tolkat licensjakten som en ökad acceptans i samhället för jakt på varg. Eller så handlar det om blodad tand.

Enligt min mening förhåller sig det på det här viset: Självfallet behöver vi i Sverige en rimlig och livkraftig vargstam på kanske 2-3000 individer som bättre än människan håller älgstammen på sunda populationsnivåer. Mer generellt uttryckt så behöver vi framförallt en sund naturvård. Gällande makthavares populistiska och nyliberala politik talar inte för något av detta.

Änokdeltat räddas

Änokdeltat

Roligt när naturkämparna får vinna ibland också! Det omdiskuterade avverkningsbeslutet i Änokdeltat uppe i Jokkmokk har glädjande nog upphävts av förvaltningsrätten.

Naturskyddsföreningen överklagade beslutet med anledning av den till nu oprövade paragraf 18 i Skogsvårdslagen som innebär att tillstånd till avverkning inte får ges när stora naturvärden står på spel. Skogsstyrelsen siktar förmodligen på att överklaga förvaltningsrättens domslut.

EU-demokrati?

Läste precis en verkligt bra krönika i SvD om den rådande ekonomiska krisen, EMU och EU:s demokratiska underskott.

Andreas Cervenka menar klarsynt att:

Under de senaste tre åren har EU börjat framstå mer som en hemlighetsfull hedgefond än ett politiskt projekt. De stora strategierna har dragits upp i en snäv krets av utvalda statschefer och tjänstemän från centralbanken ECB och internationella valutafonden IMF.

Det är väl förvisso snarare något som fortgått med önskvärd tydlighet de senaste 30-40 åren? Alltså alltsedan EU-processen tog steget från en kol- och stålunion till att få ordentlig fart på 70-talet till den gemensamma marknadens lov. En process understödd och styrd av Europas storkapitalister, naturligtvis med sin egen makt- och kapitalsituation i första rummet.