SD:s kommunikationsplan 2014

Minns järnrören

Hittade via twitter Sverigedemokraternas kommunikationsplan för 2014, vars syfte och mål uttrycks framför allt vara partiets tillväxt. Bara tesen att växa som självändamål talar för sig självt och visar hur tom och ihålig den politiska drivkraften egentligen är. Nå, det är ju trots allt högerpopulister vi talar om, så populism är ju ett naturligt viktigt verktyg att tillgå.

Här är ett centralt citat som återkommer vid två tillfällen i texten. Syftet är att fånga SD:s grundvärderingar genom:

Sverigedemokraterna är vinnare. Vi är förtroendeingivande och ansvarsfulla och vårt engagemang är byggt på omtanke, gemenskap och kärlek. Vi står för trygghet, rättvisa och likabehandling i samhället och vi tror på oss själva och vårt land och vi ser positivt på framtiden. Som individer är vi som folk är mest – vanliga människor kort och gott.

Det låter ju förstås väldigt fint, käckt och vackert, men också som att det är fullt i klass med vad ledartrion Schlingmann, Borg och Reinfeldt lyckades med genom att stöpa om det partiet (eller snarare dess fernissa) till "nya" Moderaterna. Se gärna Magnus Lintons blogg Moderat metamorfos.

I synnerhet reagerar jag på orden "vårt engagemang är byggt på omtanke, gemenskap och kärlek" samt "vi står för trygghet, rättvisa och likabehandling i samhället". Med tanke på vad SD helt uppenbart står för egentligen, nämligen i klarspråk rasism och fascism, och hur företrädare efter företrädare trampar i klaveret och blottar verkliga SD-åsikter i öppen dager, så kan jag inte annat än tillstå att det var något av de tyngsta hycklande flosklerna jag läst på väldigt länge.

En mer rimlig avslutning av passagen hade istället varit "som individer är vi som folk är mest - idioter", förutom att jag personligen inte anser att folk generellt sett är idioter. Ouops, nu gjorde jag visst kardinalmisstaget enligt kommunikationsplanen att använda humor i form av ironi och sarkasm. Nå, jag antar att det får ni ta.

Grymt av Isovaara

Lars Isovaara

Lars Isovaara (SD) hit the fan. Den socialkonservativa fernissan flagnar tydligen alltför lätt av vid inmundigande av berusningsmedel. Minnet är sällan heller det bästa, och lustigt nog verkar amnesi vara en allmänt förekommande sjukdom hos ledande sverigedemokrater.

Kanske är det någon oväntad bieffekt av den i samhället rådande epidemin av högerpopulism? Något som även går under namnen smygrasismsjukan och bakom-kulliserna-fascism.

Händelsen finns förutom hos TT även noterad i Aftonbladet (även här), SvD, Göteborgsposten (även här), SVT (intervju), DN, Sveriges Radio, Sydsvenskan, Expressen (även här, här, här och här) m fl. En kanske väntat stor spridning i media således.

Finns förstås även läsvärda blogginlägg där ute, som det här från Den sjätte mannen.

Jimmie Åkesson kommenterar:

Om det är så att vi har blivit vilseledda angående händelserna i går natt så måste det naturligtvis få allvarliga konsekvenser. Mer kan jag inte säga i det här läget då vi för tillfället delgivits information som ännu ej kunnat bekräftas.

trulpen kommenterar:

Undrar om det blir kvar något av den sverigedemokratiska riskdagsgruppen (sic) som den ångar på? Det är i och för sig intressant att se hur olika representanter för SD gör sig omöjliga genom taffliga påhopp baserat på fördomar och skev människosyn. Way to go!

Uppdaterat: Isovaara får sparken från SD efter att det uppdagats att hen ljugit och "fört partiet bakom ljuset".

SD:s nya lag

Var det SD-maskerad i helgen?

Jag menar inte att kommentera något av SD:s förslag om lagändringar med syfte att kasta ut godtyckligt definierade "svenskfientliga" grupper, utan den förändrade sammansättningen av partiets kärna i riksdagsgruppen. Det går bra att se det som en fortsättning av humorinslagen om SD.

Det kanske förvisso är lite farligt med satir, för exempelvis kommentarsfältet till den här artikeln svämmade över av små lurviga SD-troll som uttrycker stor förtrytelse och hot om uppsägningar av abonnemang. Sedan att det låter som att det är tre personer med 15 alias vardera, ja, det kanske spelar in lite grann.

Jag har glädjande nog inte upplevt någon större tillströmning av troll på min blogg (förutom Golub då). Gissar dock att det har att göra med att jag godkänner samtliga kommentarer för publicering med anledning av spam och just troll. De små försök som gjorts har således fallit i ond jord och de har varit kloka nog att inte vidare slösa sin tid.

Hur som helst så blir Sven-Olof Sällström Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson och Richard Jomshof tar över efter Kent Ekeroth som talesperson i rättspolitiska frågor. Med ledning av bilden ovan är det nästan så att jag börjar tro på inkarnation. Den oredigerade bilden kan ses nedan och det är intressant vad en liten detalj som en mustasch kan göra för associationsförmågan. Snefrillan och den rakade skallen är dock autentiska och i linje med originalen.

Sven-Olof Sällström och Richard Jomshof

Ser vi måhända här en av vissa element inom rörelsen efterfrågad återgång till rötterna?

Jimmie med järnröret

Med ett schysst järnrör slår du världen med häpnad...
(citat efter Socker-Conny, d v s Joakim Pirinen)

Gårdagskvällen bjöd i vanlig ordning på en del humor när det surrar av skandal i luften.

En av de uppenbara favoriterna var den av (som jag förmodar) Jonathan Gulbrandsen monterade bilden till höger.

Bildtexten får gestalta min variant av den populäraste skämtsamheten. Tyvärr blir det ju så skämtsamt att det snabbt blir tråkigt. Men det får ni ta.

Här nedan följer ett axplock från Facebook av enligt mig roliga kommentarer till bilden ifråga:

"Det går aldrig att veta när främlingarna slår till... eller hur? ;-)" (Joakim Pihlstrand-Trulp)

"Med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad. Nu ryker Ekeroth också. Vem blir näste man till rakning?" (Carl Johan Rehbinder)

"han ser ut som modern Harry Potter med magiska järnröret..,eller vänta är han inte lik shejk från Saudi med Mohammed svärdet! (Ivana F)

"He has solidified a laser beam..." (Anonym)

"No, it's a kebabrulle! :-P" (Joakim Pihlstrand-Trulp)

"JIMMY -The Iron man" (Ivana F)

"Varför sitter han där med en dammsugarslang?" (Jerker Nordlund)

"Det är en rulle aluminiumfolie." (Anonym)

"Nej, det är en kebabrulle... :-P" (Joakim Pihlstrand-Trulp)

"Tills för några dagar sen trodde jag att "babbe" betydde kebab. Ack så oskuldsfull man kan vara när man hellre läser Pondus än kvällspressen." (Jonas Flygare)

"Jag har själv blivit slagen med ett järnrör. Kan tala om för alla att det inte var mysigt!.." (Paul V Josefsson)

"Näej, mysigt är väl inte det första man tänker! :-(" (Angelica Lindberg)

"Nej, mysigt och SD går inte riktigt ihop." (Joakim Pihlstrand-Trulp)

"Alltså, denna bild framkallar ju mardrömmar redan utan järnröret... brrrr." (Anonym)

Eftersom kommentarerna är offentliga, så började jag när jag skrev inlägget med att ta mig friheten att ange källorna för citaten. Sedan började jag fundera innan publiceringen "gör jag fel som inte frågar?" och "kan det finnas en fara här med åsiktsregistrering och dylikt?". Så jag frågar först och korrigerar istället inlägget efterhand för dem som är ok med att stå med namn här. De som inte är det får kvarstå som "Anonym".

SD utan sin mask

Ze Look

Erik Almqvist, nyligen avgången riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ekonomisk-politisk talesperson:

Sanningen kommer alltid fram

Döm själva utifrån Expressens filmreportage och referatartikel. Finns även ytterligare belysande material här (om vittnesmål och journalistfrågor till Almqvist i riksdagsfoajén), här (Almqvists presskonferens), här (om att Almqvist motionerat om att kvinnor kallas för "hora"), här (Almqvist. "Jag vet att det här inte stämmer"), här (ingen partiblomma när SD höll presskonferens), här (statsvetare om att Almqvist är ett typiskt uteslutningsfall), här (Åkesson: "Vi har agerat så kraftfull vi kan"), här (SD:s riksdagspersoner beväpnar sig med järnrör), här (telefonintervju med Almqvist om järnrören), här (telefonintervju med Westling om järnrören), här (intervju med Ekeroth) och här (intervju med Åkesson: "Det ser helt enkelt inte bra ut"). Här kommenterar också SVT:s Mats Knutsson händelserna (enormt kul att hen säger "talesperson" flera gånger istället för "talesman"; det rör på sig).

Om du nu har tittat och reflekterat, så ger jag här mitt omdöme. Visst var det en ganska ordentlig avklädning? Det här är de verkliga Sverigedemokraterna. Nej, ränderna har inte gått ur. De är fortfarande nynazister och fascister. Och det är faktiskt helt irrelevant om den gode Erik avgår "självmant" eller ej. Hen hade aldrig gjort det om inte en förkrossande bevisbörda uppdagats.

Ingen bör väl kunna ha förtroende för någon som blåljuger andra rakt upp i ansiktet. Det gäller vem som helst och vi har sett det många gånger förut, främst från högt uppsatta borgare och sossar. Det är sjukt att de här falskspelarna får diverse förtroenden och poster om och om igen.

Jag anser att det är hög tid för "svenskarna" att vakna upp och kasta ut det vita skräpet ur riksdagen. Rasistpopulisterna har inget där att göra. Vad är det för mening i att vi ska återuppleva 30-talets Tyskland?

De ekonomiska, sociala och ekologiska kriserna vi ser idag har inget att göra med migration. Visst suger integrationspolitiken (genom att vara relativt segregerande) och har så gjort länge, men grundproblemen för samhället heter tillväxtekonomi (där det högsta politiska målet är ständig materiell, och dessutom exponentiell, tillväxt), otillräckligt reglerad kapitalism och brist på respekt för annat liv än rika människor.

Partiledardebatt och Alliansens SD-stöd

Här är två olika rapporteringar från den omtalade partiledardebatten i dagarna, en från Aftonbladet och en från DN. Det märks faktiskt ganska tydligt vilka agendor och perspektiv som råder. Själv har jag ännu inte tagit mig tid att titta på inspelningen av partiledardebatten, men hoppas kunna göra det nu i helgen. Kanske skriver mer om det då. De här reflektionerna får duga så länge.

Aftonbladet noterar:

Men skiljelinjerna blev lite tydligare i dag.
– Sverige går som tåget och det är min förtjänst, var Fredrik Reinfeldts budskap.
– Ekonomin går bra men något viktigt håller på att gå sönder i vårt land, kontrade Håkan Juholt.

Och DN:

Följden, om oppositionen fortsätter att köra över regeringen i centrala frågor, blir enligt statsministern ett ökat inflytande för Sverigedemokraterna, politiskt kaos och en svagare ekonomi. Reinfeldt kan därför tänka sig att skärpa ramverket.

Reinfeldt vill gärna skylla på andra

Det talas lite frejdigt om möjlig regeringskris, men de facto är det inte klädsamt av den moderatledda regeringen att försöka skuldbelägga oppositionen för att hindra deras politik. Där försöker Reinfeldt i vanlig ordning spela skrämselkortet som heter "Sverigedemokraterna". Det egentliga problemet med det är att det är som att skjuta sig själv i foten. SD har nämligen det första halvåret ställt upp på Alliansens linje i drygt 90 % (44 st) av huvudvoteringarna (48 st) i riksdagen.

En eventuell regeringskris bär regeringen självt ansvar för. Det är den krassa verkligheten. Bortförklaringar och att skylla på andra tillhör sandlådan och jag önskar regeringen all lycka på färden ur den.

Sanningen i vitögat

När jag letade efter citat, så kom jag in på den här artikeln i den nationalistiska nättidningen Realisten med koppling till Svenskarnas parti. Det jag läste där gör mig mörkrädd. Kanske inte så mycket för den pinsamt journalistiskt undermåliga och uppenbart propagandistiska artikelns skull. Då var det värre med kommentarerna. De visar vad det är för slags människor som utgör nationalistiska och rasistiska strömningar i Sverige idag, dit självfallet Sverigedemokraterna räknas in.

Det är lika bra att se sanningen i vitögat. Eller snarare vitmaktsögat. Citatet nedan visar att det bevisligen finns de som verkligen tänker så här. Eller rättare sagt inte tänker alls. Idag. På 2000-talet. Snart ett sekel efter andra världskrigets fascistiska koncentrationsläger.

Att folk inte är förmögna att lära sig av historien är beklämmande. Det bästa vi kan göra är att se det och reagera.

Nils Svensson skriver (2009-12-20 kl 15:58):

Angående tv programmet där Fridolin visade att vi svenskar bedrev slavhandel med svarta så kände jag ej till att så skett. Det är dock viktigt att förstå att slavhandeln är det bästa som inträffat i de svartas historia. De svarta som idag lever i vår värld istället för i sina ursprungsländer har det klart bättre än de skulle ha haft det om slaveriet ej skulle ha existerat. Även för de svarta i Afrika är situationen idag troligtvis bättre än om vi vita aldrig hade exploaterat dem.

Det enda Fridolins program visade var med andra ord att även vi svenskar har varit med och främjat den svarta rasens utveckling. [mina kurs.]

Kommentar: Vilka genomsjuka perspektiv på historien och på det enorma förtryck slavhandel inneburit! Jag är nästan mållös...

Mina tankar utifrån inlägget "Nobelstiftelsen fånar sig om Åkesson" på Schlaug.se

Jag läste nyss ett färskt inlägg på Birger Schlaugs blogg. Läsning där är i stort sett alltid är intressant och läsvärt! Det finns många bra gröna bloggar där ute, men jag vill passa på att konstatera att Birgers blogg är min favoritblogg bland de gröna. Alltså, kort och gott, min favoritblogg.

Hur som helst så handlar inlägget om att Nobelstiftelsen gör fel och spelar SD i händerna genom att inte bjuda in Jimmie Åkesson till Nobelfesten. I sak så tror jag att Birger har rätt i mycket när det gäller den här frågan. Exempelvis om att marginaliseringen av SD delvis får som effekt att de får sympati bland "folket". Jag gör mig här ett försök till att diskutera saken utifrån Birgers inlägg, särskilt som det hänger ihop med mitt tidigare inlägg SD nekad festlighet.

Birgers beskrivning av historieskrivningen är intressant, och där finns helt klart stort utrymme för lite mer rakhet och introspektion hos Nobelstiftelsen. Däremot anser jag det vara lite vanskligt att likställa exempelvis DNA-framtidstro och 1900-talets rashygienideologi med dagens samhällsströmningar. Vi av idag gör ju anspråk på att ha insett hur falska sådana utgångspunkter är. Samhället anses ha blivit mänskligare. Hitler ska inte få upprepas.

Därutöver så förlänades exempelvis Watson & Crick Nobelpriset för deras arbete med att lösa den molekylära strukturen för DNA, vilket var ett verkligt vetenskapligt genombrott. Det har fört med sig ett och annat paradigmskifte på vägen. Schlaug påpekar också att priset var välförtjänt. Det kanske därför inte behöver sägas, men de fick i vilket fall inte pris för sina ibland absurda åsikter om politik. Utöver det så är det en helt annan sak att vara pristagare och att vara inbjuden gäst och folkets representant. Birger m fl får ursäkta mig, men jag tycker faktiskt att den särskiljningen är relevant.

Jag blev både lite förvånad och missnöjd när media direkt efter valet delade ut färgen grått till SD. Trots att de påstår att de inte är rasister, så representerar de i sin pragmatiska rasism och nationalism färgen brunt. Det tycker jag att media mycket väl borde kunna ställa upp på, all moteld till trots. Den följande diskussionen skulle nog vara både intressant och upplysande. Det är viktigt att försöka se saker för vad de verkligen är.

SD representerar på det hela taget en fientlig människosyn. Det kan som exempel märkas i fallet Marie-Louise Enderleit, om vilket det kan läsas i nyhetsflödet exempelvis från Trelleborgs Allehanda, Nyheter24 eller Expressen. Denna person anser sig vara hjärntvättad och beskriver en hetsstämning mot invandrare i, vad jag utgår från, SD-sympatiserande grupper på Facebook. Det talar ganska mycket om vad det är för slags rörelse vi har att göra med.

Jag kanske är såväl grym som dum, men jag anser faktiskt att SD förtjänar att marginaliseras såväl från beslutskammare och representationsrum. Den diskussion som därmed väcks bör riktas in på att blotta SD:s rätta ansikte. Och än viktigare hur det kan komma sig att folk verkar beredda att börja göra om 1930-talets idiotiska och oerhört tragiska misstag. Den värsta figuren i sådana sammanhang är den tysta medlöparen som låter sig skrämmas till tystnad. Den diskussionen tror jag är viktig, då jag gissar att många av SD:s väljare snarare är missnöjes- och misskynnesröstare, än verkliga rasister och nationalister. En del tillhör den skaran, visst, men även där kan vi ju bara hoppas på att diskussion och medvetandegörande väcker deras medmänskliga ådra och insikt om att vi alla är människor.

Jag tror inte att arbetet mot SD:s etablering ska handla om att ge dem smörfil in i etablissemanget. De hör med sin värdegrund inte hemma på den parlamentariska kartan, enligt min mening. De är såsom högerpopulister förbannat farliga. Många verkar alltför lätt gå på retoriken, lögnerna och propagandan, på samma vis som det har gällt Moderaternas lika framgångsrika som falska valkampanj. Att jag säger det betyder inte att jag anser att de ska uteslutas från samtliga sammanhang av diskussion, för det anser jag inte. Jag tycker att diskussionen är viktig, och där har SD helt klart en roll att spela. Däremot anser jag inte, vilket möjligen har framgått härvidlag, att det är nödvändigt att ge dem helt fria retoriska tyglar. Den intellektuella och medmänskliga skamvrån är deras rätta plats, hårt och tillspetsat uttryckt.

Jag diskuterar gärna saken och är öppen för att omvärdera, men jag anser i nuläget att Nobelkommittén gör rätt i att avstå från att bjuda in Jimmie Åkesson till spektaklet. Att ange skälet med "oförenlig värdegrund" tycker jag också är tillräckligt.

SD nekad festlighet

SD:s partiledare Jimmie Åkesson får inte komma på årets Nobelfest, enligt Aftonbladets reportrar Eva Buskas och Mikael Hellmyrs.

Fotomontage: Lotte Fernvall

Hen verkar enligt artikeln inte särskilt knäckt över marginaliseringen, men ändå lite nedstämd. Förvåningen måste dock vara spelad. Jimmie och anhanget verkar tillräckligt smarta för att förstå att de är träck i den politiska hierarkin. Ja, det är ju för övrigt något de gör sitt bästa för att samla så många billiga poäng som möjligt på.

Hämtad från Göran Hådéns blogg. Kreatör okänd.

Å andra sidan är det kanske tur att hen som representant för SD nekas tillträde till den eftertraktade festiviteten? Jag menar, så slipper hen riskera att tappa ansiktet och hasta ut ur Blå salen med stjärtfjädrarna i vädret à la uttåget från kyrkan och biskop Eva Brunnes predikan i samband med riksdagens öppnande den 5:e oktober i år.

En bekant ifrågasatte förresten varför det i dagsläget bedrivs hetsjakt på SD medan de så kallade kommunisterna stryks medhårs. Den djupare anledningen till det uttalandet är jag inte helt bekant med. Jag kände mig dock tvungen att ge lite svar på tal, och det blev något som jag ävenledes känner att jag vill dela med er här på bloggen. Here goes (i något redigerad form):

Jag undrar var någonstans kommunisterna stryks medhårs? Det är väl bara lite tystare om "den röda döden" när nu bajsbrunt blivit en liten illaluktande klick på den parlamentariska paletten?

Kommunistskräcken frodas med säkerhet vidare i all välmåga. Däremot anser jag att varken leninism eller stalinism var några vidare goda exempel på kommunism, enligt Marx teorier.

Själv är jag inte kommunist, men tycker att Marx är intressant. Visst, hen var förhållandevis fast i industrialismens och arbetshetsens paradigm, men gav oss ändå den första ordentliga kritiken av kapitalismen. Otroligt värdefullt.

Kapitalister är Djävulens fotvårtor. När världen gått under är det dem vi kommer att jaga, men då är det liksom försent. Det är många som skrattar nu. Undrar vem som kommer att skratta då?