nya.mp.se

Läste ett inlägg om Miljöpartiet på Pierre Ringborgs blogg. Reagerade lite på en sak. Inte så viktigt egentligen, men undrar hur det kommer sig att "nya" för reklamen av Miljöpartiets nya webbplats är identiskt till Moderaternas "nya" framtoning? Slarv, slump eller strategi?

Mineralprospektering

Det har nyligen utspelats ett battle mellan ett gäng olika folkrörelser (ej vinstdrivande) och gruvindustrins företräder (vinstdrivande). Arenan har varit SvD:s Brännpunkt. Jag ska försöka mig på ett litet sammanfattande referat av matchen.

Folkrörelserna, samlade under Nätverket Budkavlen, står redo i vänstra hörnet representerade i alfabetisk ordning på efternamn av Sofia Bothorp (Ojnareskogen), Johan Elwing (Aktion Rädda Vättern), Anncatrin Hjernqvist (Naturskyddsföreningen Gotland), Niila Inga (arbetsgruppen Bevara fjällmarken), Tor Lundberg (nätverket Inga gruvor Jokkmokk), Marie Persson (nätverket Stoppa gruvan i Rönnbäck i Björkvattsdalen, Tärnaby) och Lisa Wanneby (Urbergsgruppen). De får för ovanlighetens skull börja och gör det med besked.

Folkrörelserna målar under parollen "Du gamla du fria – där ”fria” står för gratis" manar fram en bild av närapå hejdlös exploatering där den svenska regeringen i stort sett för småsmulor skänker bort landets mineraltillgångar med tillhörande landområden. Det parlamentariska verktyget i fokus heter minerallagar och de anses vara alltför generösa i dagsläget, men folkrörelserna framför ändå en positivt hoppfull idé om att det går att vända på utvecklingen.

Domarens analys. Folkrörelserna håller sig på mattan genom ett genuint engagemang och en ådra av berättigad desperation. De tecken samhället följer idag heter kapitalförstöring och respektlöshet för allt annat än så kallad ekonomisk utveckling (läs BNP).

Jan Magnusson

I högra hörnan svettas gruvindustrin, representerad av Jan Magnusson (generaldirektör Sveriges Geologiska Undersökning, SGU), ymnigt och tar sig för pannan. Den ser påtagligt berörd och obekväm ut, men samlar sig snabbt i en undvikande defensiv.

I korta drag för gruvindustrin fram att folkrörelserna naturligtvis saknar saklig grund för sina påståenden, att 4-5 år är långsiktighet, att SGU är en förträfflig organisation med riksintresset för ögonen, att prospekteringen fortfarande ligger på en låg nivå samt att Sverige "förmodligen har världens bästa miljölagstiftning".

Domarens analys. Magnusson kunde lika gärna ha tagit chansen och gått på fullskaligt angrepp, enligt devisen "attack är bästa försvar", eftersom hen i vilket fall saknar trovärdighet i samma utsträckning som generaldirektörer för exempelvis kärnkraftsindustrin. Att gå in för att kompromettera sina meningsmotståndare ger åtminstone några slags retoriska poäng.

Folkrörelserna avvaktar sin tur till slutreplik, och det märks i deras hållning att svaret var mer än väntat. De landar riposten med avmätt säkerhet.

Smått dräpande argument är att SGU "delat ut undersökningstillstånd [...] motsvarande 4 % av Sveriges yta" samt en kort genomgång av gruvindustrins påtagliga miljöpåverkan. Dagens gruvindustri skiljer sig radikalt från den historiska genom sin omfattning och utgrävningstakt. SGU har noterat att Gotland hotas av grundvattenbrist, men förordar ändå brytning i Ojnareskogen. Vi har en enorm potential när det gäller sopbergen, varmed återvinning skulle kunna ersätta mycket av mineralbrytning.

Domarens analys. Det här var så nära knock-out det kunde bli. Den lilla fjädertouchen som saknades handlade om att vi behöver använda våra naturresurser med måtta och därför kan det enorma mineralbehovet anses konstlat och borde istället ligga på rimliga nivåer. Då skulle återvinningsargumentet få ytterligare kraft.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck & Peter van den Berg

Hur som helst vinner folkrörelserna matchen på teknisk knock-out med siffrorna 7-0. En segersvit som heter duga. Samtidigt erkänner domaren villigt att hen är partisk i matchen, vilket med säkerhet påverkat domsluten, men hen är åtminstone inte köpt som dagens makthavare, media och SGU.

Skulle regeringen vara seriös, så skulle den beakta följande skrivelse från Urbergsgruppen på allvar.

N(SD)AP

Nu har Andreas Meijer återigen varit i farten och skrivit ett utmärkt blogginlägg om fenomenet Nazi-Tyskland. Tänker att det är ett viktigt inlägg så här i SD-gate tidender.

Brukar själv framföra hur absurt det är att 30-talets Tyskland återupprepar sig i vår nutid. Det är en strömning som går som en pest genom hela Europa och förmodligen världen. Jag kan också se flera orsaker till det, men det ska jag försöka utveckla vid ett annat tillfälle.

Här nedan är i varje fall Andreas text, publicerad med hens tillåtelse:

Det finns ett trött uttryck: "historien upprepar sig". Vi vet att det är så men det verkar som att det inte riktigt går in hos alla. En fråga som jag ofta stött på i skolor, när det gäller rasism och liknande är: "Men visste inte den tyska befolkningen vad som hände under andra värlskriget?" och "Hade jag varit där så hade jag aldrig gått på nazisternas lögner". Detta är sagt av skolungdomar som är mellan 15-18 år. Numera verkar det vara norm att inte tro på den kritik som ges mot Sverigedemokraterna. Jag ska ge en kort historielektion:

Jag kommer att använda mig av wiki-källor. Om det är någon som tror att detta är min fulla vetskap i ämnet så får ni gärna be om källa (riktig källa) så ska jag slå i mina böcker. Jag orkar bara inte göra det nu. Det jag skriver är sådant jag vet tillhör den gängse historieskrivningen. Jag använder NSDAP och inte Hitler, eftersom han, ensam inte skulle kunna ha skapat Nazityskland, han behövde hjälp av partiet och sin befolkning.

6 år innan WWII:s utbrott vann det Nationalsocialistiska partiet (NSDAP) valet i Tyskland, det vill säga år 1933. I Weimarrepublikens grundlag fanns en del om att ett styre kunde få fullmakt om 2/3 av rösterna hade gått åt det hållet. Det hände inte riktigt men genom att en del av motståndarna var fängslade och en del avtal kunde slutas så kunde ledaren Adolf Hitler få igenom en diktatur, på laglig (hyfsat) väg. En utveckling för den tyska rasens livsrum påbörjades. För de etniska tyskarna var detta gott. Samhällsbyggaren Hitler såg till att få fram arbete, välstånd och utbildning för den tyska befolkningen. Hur NSDAP fick fram pengar för det är höljt i dunkel.

Eller nej det är det inte. NSDAP fick fram pengarna genom att ta tillgångar från de mindre "värda" raserna såsom judar och andra som satt på "för mycket pengar och makt" (bland annat genom att kasta ut dem från landet, till en början i alla fall - i ett senare skede tog NSDAP, fysiskt, deras tillgångar). Samt genom att trycka mer pengar och kontrollera finanspolitiken med järnhand.

Återuppbyggandet av den fallna tyska storrepubliken kunde börja.

Anledningen till att de kunde få så många röster från början grundar sig i att befolkningen var missnöjda med den rådande politiken. Tyskland var i svår ekonomisk kris efter nederlaget i WWI (vilket hade sin upptakt i ofördelaktiga uppdelningar av kolonier). Arbetslösheten var hög och den sociala otryggheten likaså. Nu kom ett litet uppstickarparti som kritiserade den gängse normen och den "vanvettiga politiken". Genom att rusta upp (för krig) så skapades massor av arbetstillfällen. Finansieringen löstes genom att trycka mer pengar, inflationen uteblev tack vare en hård statlig kontroll av handel, vinster, priser och vinster. Upprustningen gav klirr i kassan.

Att vissa av de delar NSDAP stod för kanske inte delade den tyska befolkningens värderingar var av underordnad karaktär - det viktiga var att få igång ekonomin igen. Lite nya, tuffa tag var bara att vänta sig. Det slöseri av skattepengar som gick till den icke-producerande eller icke-tyska befolkningen skulle dras in. Alla som inte var tyskar ombads att lämna landet, till en början fredligt och utan problem. Senare (kring 1942) genom att först lämna ifrån sig alla sina värdesaker. Mot slutet skulle de inte lämna landet, de skulle arbeta som slavar - eller dö.

NSDAP utvecklades, expanderade och blev det enda alternativet. Med våld, hot och skräck kunde de styra befolkning och motstånd för att bygga upp en välfärdsstat. Låg arbetslöshet och få sociala problem (de som var ett problem behövde ju inte räknas in eftersom det gick att lösa på "annat" sätt). Kort och gott ett idealsamhälle.

"Men var det verkligen så att det inte fanns några vanliga människor? Var alla verkligen nazister i Tyskland?" - Ja, hur var det nu?
Men men... detta är ju bara lite oviktig historia och inget som på något sätt kan kopplas till dagens medvetna värld och samhällssyn, eller hur?

 Fler inlägg av Andreas hittar du på andreasmeijer.wordpress.com.

mySafety fiffel och båg

För några dagar sedan skrev min vän Andreas Meijer på sin blogg om en reaktion på ett företag som uppvaktade henom. Konsumentmakt. I någon slags mening. Visserligen mycket av en illusion, men vi kan ju inte göra annat än så gott vi kan.

Jag vill i min tur varna för ett skumraskföretag som heter mySafety. De säljer en tjänst som de kallar för "Spärrservice" och går ut på att om du tappar bort plånbok eller nycklar, så spärras kort automatiskt och nycklar ska enligt dem ha större chans att återfås på grund av den nyckelbricka som används. När jag söker på internet så hittar jag information på olika håll om att företaget är ökänt och genomgående agerar tvivelaktigt.

Problemet är att de har inskrivet i avtalet att kunden måste säga upp sitt avtal minst en månad innan det upphör för att avregistreringen ska gälla. Mina barns andra förälder anslöt sig för flera år sedan till tjänsten trots min vaga rekommendation om att inte göra det, men har sedan inte kunnat påvisa någon egentlig nytta.

Hen ville därför inte fortsätta som abonnent när en faktura på 495 kr damp ner i brevlådan. Anledningen var att det 3-åriga abonnemanget började lida mot sitt slut och hen hörde således av sig till företagets kundtjänst per ebrev. De hänvisade till att hen borde ringa istället och när hen gjorde det, så blev hen hänvisad till att skriva till kundtjänst. I Alliansens Sverige drar Kafkas Processen som ett spöke genom landet.

Det som är riktigt fult är att fakturan kom henom tillhanda när det var mindre än en månad kvar av det gällande abonnemanget. Enligt det så kallade avtalet så innebär det således tvångsanslutning till tjänsten. Deras kundtjänst påstår att ett brev skickats ut tre månader innan abonnemangets slutpunkt, men något sådant brev har mitt ex inte sett röken av och vad mig anbelangar så är det bara tomt prat.

Jag blir en smula förbannad och har därför tagit på mig att agera ombud i fallet. Ni läsare kanske kan hjälpa mig med råd och sådant som tolkning av konsumentlagstiftningen? Det vore ju helt enkelt briljant med samverkan mot ondskefulla kapitalister (ja, det var en något ironisk formulering, men inte helt osann).

Jag kommer i vilket fall att gå vidare genom att söka upp konsumentvägledning i kommunen samt lämna in en anmälan till Konsumentverket som åtminstone i juli i år hade ett öppet ärende med fokus på mySafety:s metoder.

Här är det brev (korrigerat) jag skrev till företagets kundtjänst efter att jag tog mig an frågan:

Till den det vederbör,

N N hörde tidigare av sig till kundtjänst som hänvisade henne att ringa till er istället. Vid samtal med handläggare så hänvisades då N N att skriva till kundtjänst. Det är ett intressant förfarande med vilken tanken osökt går till Kafka.

N N är hur som helst inte intresserad av att fortsätta sitt abonnemang på mySafety. Anledningen är att hen inte känner att hen haft någon nytta av tjänsten över de här åren samt att hens ekonomi inte tillåter vidare extravaganser.

Jag är medveten om att befintligt avtal anger att abonnemanget bör sägas upp en månad i förväg. N N ska tydligen ha fått ett brev den 8 augusti som skulle uppmärksamma henom på att abonnemanget var på väg att upphöra, men något sådant brev har hen ej fått tillhanda.

Det är mycket begärt att någon efter tre år ska ha full koll på exakt vilket datum ett abonnemang upphör. När ni skickade fakturan för abonnemangsförlängningen, så fick N N den när det var mindre än en månad kvar till abonnemangstidens slut. Då skrev hen till kundtjänst, men fick som sagt svaret att hen skulle ringa istället.

I rimlighetens namn borde ni förstås ha skickat ut fakturan med bättre tidsmarginal, så att det fanns möjlighet för henom att då säga upp abonnemanget inom avtalets ramar. Som jag ser det har ni relativt uppenbart använt er av tvivelaktiga affärsmetoder samt dessutom sannolikt begått avtals- eller rentav lagbrott.

Det jag som ombud för N N vill är att vi löser den här situationen genom att ni drar tillbaka fakturan på 495 kr och påminnelseavgiften på 50 kr samt avslutar N N:s abonnemang hos er. Vill ni inte tillmötesgå detta, så kommer vi i ett första steg gå till Konsumentombudsmannen med en anmälan.

Vänligen,
Joakim Pihlstrand-Trulp
Ombud
0736 85 09 00

Edit: En vän tipsade om följande artikel som kort redogör för att ett gymkort inte fick förlängas automatiskt enligt dom från HD. Det bör rimligen ha bäring på det här fallet.

Birger om prekariatet

Läste precis ett väldigt bra blogginlägg av Birger Schlaug, som för övrigt skriver Sveriges bästa och viktigaste blogg. Enligt mitt förmenande.

Inlägget handlar i stora drag om hur vårt ekonomiska paradigm av idag är funtat och vad det ger oss samt vad vi kan och borde göra istället.

Noterar även att Birger börjat använda "hen". Det gläder mig förstås.

Saudiaffären

Saudiarabiens kung Abdullah. Försvarsminister Karin Enström.
Foto: Scanpix. Montage: Sveriges Radio.

Ett synnerligen belysande radioreportage i Ekot om hur regeringen försökt mörklägga sin inblandning i den så kallade Saudiaffären. Myglet och korruptionen rullas upp som ett ruttet smörgåsbord för medborgarna. Undrar hur många som är benägna att ta in bilden? Hur som helst kanske borgarnas politik kan sammanfattas med att nu träffade skiten fläkten. Igen.

Det finns de som gärna vill skylla på att strukturerna skapats av sossarna. Inte för att jag gillar just dem i någon vidare utsträckning, men två fel gör inte ett rätt. Regeringen har trots allt suttit i över sex år nu. Gott om tid för att åtgärda oegentligheter. Sanningen är förstås att Alliansen tvärtom tagit chansen att fördjupa och exploatera diverse oegentligheter. I vanlig ordning.

Minkfarm stängd

Djurrättsalliansen fortsätter att visa upp resultat för sitt trägna arbete och visar i handling att de till skillnad från Alliansen en god allians. Nu har en minkfarm som de avslöjade vanvård på 2010 äntligen stängts. Förvisso tveksamt om det är någon av dem som klarar sig från definitionen av vanvård, vilket dessutom är en rätt så mild beteckning på vad minknäringen sysslar med.

Efter upprepade år av dispenser från "världens bästa djurskyddslagstiftning" så börjar det ändå hända lite. När nu makthavarna vägrar att ta ansvar, så är det ju toppen att aktivister och samhällskämpar gör det! Som en slags desperat plan B.

Information från Djurrättsalliansen:

Efter vår undersökning om förhållanden på Svenska minkfarmer 2010 och 2011 har flera av landets farmer stängt ned. Antalet sålda minkskinn i Sverige har minskat med hela 25% från 1,2 miljoner till närmare 900 000. Idag är vi glada att kunna bekräfta att även minkfarmen vi besökte i Nacksta utanför Sundsvall har stängt!

Vårt arbete fortsätter tills sista farmen är borta. Gilla och Dela om du också vill se ett slut på pälsindustrin!

Mer info om minkarnas situation: www.sveketmotminkarna.se

Om ni vill stödja vårt arbete får ni gärna göra det på PG 54 42 11-6

Tack på förhand!

För den som tycker att minkfarmar är helt i sin ordning och en mänsklig rättighet, så vill jag bjuda på följande godtyckliga bildserie.

 

Arbetstidsförkortning istället för arbetslinjen

Här är en mycket bra artikel av Christer Sanne på SvD Brännpunkt häromdagen. Ämnet är arbetstidsförkortning, ekonomi och miljö. Det är som jag hade kunnat skriva den själv. Om jag haft tid.

Basinkomst ftw!!

Här är en intressant artikel på engelska om en begränsad variant av basinkomst som prövades under fyra år i den lilla staden Dauphin i Kanada. Försöket var egentligen en stor social framgång, men tystades 1978 ner av en ny politisk majoritet i kombination med ekonomisk recession. Det som hände var att all data som samlats in inte analyserades.

Om det säger artikeln följande:

Meant to last several more years, the program came to a quick halt in 1978 when an economic recession hit Canada. The recession had caused prices to increase 10 per cent each year, so payouts to families under Mincome had increased accordingly.

Trudeau's Liberals, already on the defensive for an overhaul of Canada's employment insurance system, killed the program and withheld any additional money to analyze the data that had been amassed.

En forskare vid namn Evelyn Forget (professor i hälsovetenskaper vid universitetet i regionen Manitoba där Dauphin är situerat) undersökte emellertid saken och säkrade tillgång till informationsmaterialet 2009. Vilka positiva effekter för samhället och individer som försöket gav upphov till kan delvis uttydas genom följande citat från artikeln:

Initially, the Mincome program was conceived as a labour market experiment. The government wanted to know what would happen if everybody in town received a guaranteed income, and specifically, they wanted to know whether people would still work.

It turns out they did.

Only two segments of Dauphin's labour force worked less as a result of Mincome—new mothers and teenagers. Mothers with newborns stopped working because they wanted to stay at home longer with their babies. And teenagers worked less because they weren't under as much pressure to support their families.

The end result was that they spent more time at school and more teenagers graduated. Those who continued to work were given more opportunities to choose what type of work they did.

“People didn't have to take the first job that came along,” says Hikel. “They could wait for something better that suited them.”

For some, it meant the opportunity to land a job to help them get by.

Redan för nära 40 år sedan hade alltså politikerna på fötterna för att genomföra konstruktiva reformer för ett rättvisare och mer jämlikt samhälle där färre går under av ekonomiska skäl. Jag tillåter mig att sucka högt.

Tal av Mujica

José Mujica

Ni kanske minns att jag häromdagen skrev om Uruguays president José Mujica?

Här är ett tal av Mujica där hen tar upp sådant som konsumtionssamhälle, lycka, tillväxtens problem, globalisering, livsstil, marknadsreglering m.m. Ett kort citat:

Development cannot go against happiness. It has to work in favour of human happiness, of love on earth, human relationships, caring for children, having friends, having the basics. Precisely because this is the most precious treasure we have: Happiness.

Väldigt grön med andra ord, förutom en ganska stark antropocentrisk ådra. Kan ha lite att göra med de enorma mängder nötdjur och får som de "producerar" i Uruguay.

Tipset fick jag av Andreas Larsson som lämnade det som kommentar till inlägget om Mujica på Gröna partiets Facebook-sida.

Misshandel

När jag var 11-12 år, så berättade en i hockeylaget med glöd i ögonen om några kompisar som sprutat in senap i analen på en katt som följdaktligen sprungit sig till döds. Kanske var det någon slags myt, men jag blev oerhört upprörd och försökte pressa personen ifråga på vilka det var. Hen vägrade dock röja sina vedervärdiga polares namn. Jag blev nästan tokig där i omklädningsrummet och grät och skrek.

Idag fick jag genom nyhetsflödet på Facebook reda på något i samma genre. Här berättar en gammal person (87 år) hur hen misshandlats av fyra ungdomar för att hen sade till dem när de stod och sparkade på en stackars hund.

På Facebook har även en hyllningsgrupp inrättats till 87-åringens ära. En grupp som nu senast hade flera tusen deltagare och är snabbt växande. Vi är många som bryr oss och reagerar, även om det bevisligen är så mycket lättare på internet än ute på gatan.

Det är upprörande hur någon med berått mod kan misshandla ett utsatt djur och dessutom misshandla någon som säger till om något som är så uppenbart moraliskt fel. Uppenbarligen saknar de en mängd moraliska spärrar. Vilket drägg. De formas sannolikt av bland annat sådana här människor? Och är samma jävla skitmänniskor som de här värdelösa idioterna. Är de skadade i huvudet av datorspel eller högerextremism eller något annat är svårt att veta, men seriösa mentala rubbningar råder.

Fy fan, tänker jag, och undrar uppgivet vad som går att göra med sådana vedervärdiga människor som så uppenbart saknar respekt för andra än sig själva? Vad borde vi göra? Mina tankar går till hårda fängelsestraff, även om det inte löser själva problemet. Känns även som att den klassiska rättsliga devisen öga för öga, tand för tand inte vore fel att tillämpa i det här fallet, men jag vet att det är en emotionell ingång i frågan.

87-åringen är däremot fantastisk som hade mod nog att säga till. Sådant civilkurage är ovanligt idag, vilket även visas av att ingen annan ingrep i misshandeln trots att det tydligen är mycket rörelse på platsen.

En anonym privatperson erbjuder 25 000 kr till den som kan komma med tips som kan leda utredningen framåt. Synd om det är vad som behövs för folk att komma in med vittnesmål, men bra att någon är beredd att hjälpa utredningen på det viset.

När det gäller katten och senapen så bär jag fortfarande med mig ett minne av det som river sår i hjärtat. En sådan sak är bara så helt onödig och sinnessjuk. Och om det aldrig hänt så ligger det störda i att finna nöje eller njutning med att fantisera om sådana saker. Marginellt bättre, eftersom det är första steget till handling.

Tilläggas bör att tortyren av djur i exempelvis jordbruk, nöjesindustri eller forskning är knappast bättre, om än med ett annat syfte än att plåga. Där väljer folk att bortse från och acceptera (sic) lidande hos djuren på grund av den så kallade nyttan för människor. En nytta som i särskådning är högst diskutabel. Förkastligt, för att tala klarspråk

Önskar att det här jävla samhället baserades på grundvärdering av livsrespekt istället för prylar och pengar. Ja, då skulle det ju inte vara något jävla samhälle längre, utan bara ett bättre samhälle...

Edit: Förövarna kan ha fastnat på övervakningskameror.

Babbe what?

Jag följer den sokrateliska skolan och inser att jag är okunnig. Visste nämligen inte vad "babbe" betyder i högerextremistisk terminologi. Enligt Erik Almqvist:

Det är väl ett ord för folk med invandrarbakgrund, antar jag. Det har jag hört förut i alla fall.

Som om hen inte skulle veta...

På riktigt är det slang för "babian". Det ligger visserligen nära till hands. Undrade lite över ordet när jag såg reportagen om Almqvist och de andra, men tänkte att det betydde "invandrare" och var slang för typ kebab.

När Almqvist får frågan av journalisten om vad "babbe" betyder, så är det återigen genom den flackande blicken uppenbart att hen inte vill säga som det är. Det var emellertid kännetecknande för hela intervjun.

Vi kan alltså konstatera att det är överslätande att ange betydelsen till "blatte" eller "invandrare" istället för "babian". Därefter kan vi undra varför? I bästa fall beror det på journalistens okunskap, vilket inte är alltför ovanligt i dagens stressjournalistik och ytligfierade mediavärld. I värsta fall handlar det om att media åtminstone delvis försöker upprätthålla rådande normer, där smygrasismen får florera i samhället.

Bildcollage av Jörgen Bumse

Anledningen till att det är värre att kallas för "babian" tänker jag dels är för att orden "blatte" och "invandrare" är mer etablerade pejorativ och dels att djurorienterade skällsord (typ svin, gris, kossa m fl) i vårt antropcentriska samhälle ofta är mer nedvärderande. Jag tror att det är så i varje fall. Visserligen är exempelvis "hora" värre än "kossa", så det är knappast någon generellt giltig tes, men kanske ligger det något i den ändå. I just det här fallet känner åtminstone jag att det förhåller sig så.

Någon sade emellertid att "blatte" egentligen betyder "kackerlacka", Det var jag inte heller medveten om. I min föreställning är betydelsen istället "svartskalle", och jag verkar dela den uppfattningen med rätt många andra. Antar att det har att göra med den koppling jag gjort till ordet i de sammanhang när jag hört det.

Ni kanske noterade att jag betecknade de sverigedemokratiska riksdagsledamöterna som "det vita skräpet" i ett tidigare blogginlägg? Det var förstås inte särskilt schysst, vilket särskilt framgår av kommentarsfältet. I jämförelse med "babbe" tycker jag dock att det är relativt milt ändå, även om det inte rättfärdigar någonting.

Jag har valt att låta det stå kvar, dels för diskussionen och dels för att jag står för att jag ärligt tycker att Sverigedemokrater verkar ge uttryck för rätt mycket av "white trash"-mentalitet. Argumenten landar liksom i "svenskfientlig", "du är inte svensk" och "Sverige åt svenskarna". Vad fan nu det egentligen betyder här ute i verkligheten...