11 februari 2011

Smutsig maktstrid om gröna kärnfrågor?

Lars Ångström
Med anledning av den före detta miljöpartisten och riksdagsledamoten Lars Ångströms debattinlägg "Smustig maktstrid bakom grön fasad" i Aftonbladet (7 feb) så svarade den miljöpartistiska ikonen Per Gahrton med en ledare "Låt språkrörsfrågan handla om gröna kärnfrågor" (8 feb) på hemsidan för den gröna tankesmedjan Cogito.

Per Gahrton
Jag svarade på Pers ledare med en kommentar samma dag, vilken jag skriver in här nedan. Kanske är det också på sin plats med en replik i Aftonbladet? Det som Lars Ångström tar upp om så kallad maktstrid har mer att göra med frågor om demokrati och informella strukturer. Det är något jag som språkrörskandidat av det otippade slaget får känna på emellanåt, såväl inom som utanför Miljöpartiet.
Det är främst av det skälet som Per lyfter i ledaren som jag ställer upp som språkrörskandidat. Ideologisk förankring. Vi gröna behöver våga vara samhällskritiska. Samhället behöver att vi är det.

För samhällsomställningens skull behöver vi i våra ambitioner stå nära grön ideologi, men även för att få tilltro från väljarna för grön politik. Det talas ofta om Miljöpartiets politiska arbete som att vi måste sortera bort allt som är obekvämt för att få förtroende. Vem som helst borde inse att det förhåller sig precis tvärtom.

Genom att våga stå för verkligt grön politik - tillväxtkritik, arbetstidsförkortning, basinkomst, pacifism, frihetlighet, när- och direktdemokrati, grön ekonomisyn, grön skatteväxling, social rättvisa, djurrätt m.m. - så kan Miljöpartiet visa att det går att lita på och är ett verkligt alternativ i svensk politik.

Det finns inga giltiga eller lyckosamma självändamål med makt. Jag tror att en grönt ideologisk inriktning ger Miljöpartiet förutsättningar för att bli statsbärande som en positiv bieffekt. Ska det vara ett mål i sig självt, så finns inte utrymme för det grönt samhällskritiska på vägen dit. Den sedan länge inslagna linjen kan nå ungefär så långt som dagens nivåer, vilket knappast är "exceptionellt" som Lars Ångström vill påstå.

Miljöpartiets roll borde vara att de rådande strukturerna närmar sig Miljöpartiets mål och visioner istället för tvärtom. Det behöver inte alls innebära kompromisslöshet. Kompromisser och överenskommelser går utmärkt även med ideologisk förankring, men det går illa för oss när grundvärderingar kompromissas bort.

Det behövs en solid grund att stå på liksom mod och integritet att våga stå där. Jag tror helhjärtat på det och vill uppmana oss alla att på allvar driva målen om verklig samhällsomställning istället för att nöja oss med skrap på ytan.

Med hopp om att en annan värld är möjlig.

2 kommentarer:

  1. hur ser du på partisekreterarkandidaterna? behöver vi någon som främst vill driva politik eller organisation?

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att partisekreteraren främst ska jobba med att utveckla organisationen och där vill jag se fokus på demokratisering.

    SvaraRadera