"Don't let perfect be the enemy of good"
Ett klokt förhållningssätt. Visserligen går det absolut att ifrågasätta huruvida någon som inte fullständigt avstår från animalier bör kallas vegan, men i praktiskt hänseende så har perspektivet stor relevans.
Jag är visserligen dumpster-vegan (köper i stort sett aldrig animalier och väljer alltid helvegetariskt när jag kan och alternativen inte är dumpstrade), men det är ändå den hållning jag har i frågan. Nämligen att det är mycket bättre att någon är vegan till säg 60 % eller 80 % än 0 %. Det sistnämnda alternativet vore emellertid självklart rent hälsofarligt.
Anledningen att hållningen är bra är helt enkelt att inte särskilt många lockas av att utforska vegetabiliska alternativ genom fördömanden baserade på att ansträngningen ändå inte är 100 %. Visst är det väl bättre att istället stötta exempelvis en vegetarisk dag i veckan? Med option på mer?
Jag har diskuterat exempelvis det här med en del personer över åren, vilka just framhållit vikten av att inte vara nöjd med annat än 100 %. Och kan väl egentligen bara säga att dogmatism mest bara leder in i en mörk återvändsgränd. Undras om de insett det vid det här laget?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar