7 januari 2013

Dumpstring 2.0

Artíga fick ett pepparkakshus i gåva
I mitten av november var jag på ett seminarium om basinkomst. I samband med det gick jag med en vän till en livsmedelsbutik i närheten av mig och inledde ett samtal med Ronnie Larsson om slöseri av mat och huruvida de skulle kunna tänka sig att skänka bort sådant som skulle slängas istället för att slänga det. Det var ett trevligt samtal och vi sade att vi kunde fortsätta diskussionen vid tillfälle. Vi bestämde att ha ett möte på fredag två veckor senare för att fundera kring om något slag av projekt kunde vara möjligt.

Det här fick plats på pirran
På måndagen innan mötet fick jag emellertid ett SMS som helt sonika meddelade att jag kunde komma och hämta bröd och grönsaker om jag ville. Butikschefen tog alltså faktiskt på eget bevåg initiativ till matutdelning. Jag kan också säga att det möte vi sedan hade i slutet av veckan var väldigt trevligt, givande och konstruktivt.

Varorna till vänster lite mer utplockat
Vi kom fram till att de hör av sig och jag kommer och hämtar och lämnar med kasserade varor via lastkajen. Jag har alltså gjort det regelbundet nu i snart två månader och det har fungerat ypperligt. Jag kämpar på med min pirra och har även kunnat ge bort mycket mat till behövande. Det känns bra. En stor vinst för mig som regelbunden dumpstrare är att jag på det här viset inte behöver lägga ner tid på att tvätta mat och förpackningar. En normal dumpstringstur skulle annars bestå i kanske fyra timmar dumpstring, inklusive resande, följt av fyra till fem timmar av rensa och tvätta. Nu är det bara att hämta och vara glad.

Fina apelsiner och äpplen
Fokus för dumsptringen är att det är en handlingskraftig kritik av en tillväxtekonomi som drivs av en överflödsbaserad och inducerad konsumtionskultur. Visst väcks det lite röster emellanåt om att vi bör ta tillvara på svinnet, men svårt är att i praktiken göra något. Nu gör vi något i praktiken. En schysst handlare och jag.

En till laddning
Jag tycker att Ronnie, Birgitta, Hussein och resten av personalen visar på hög etisk medvetenhet och vilja till samhällsförbättring och vill även uttrycka min djupa tacksamhet för deras stora och varma hjärtan. Vad jag förstått så är alla mer eller mindre med på tåget och gillar vårt projekt. Det måste jag säga är grymt kul!

Kryddor, fänkål, selleri, paprika
Trots välvilja så är det inte alltid enkelt att agera helt perfekt avseende exempelvis miljöhänsyn eller hantering av avfall inom en tvunget kommersiell verksamhet. Anledningen är givetvis att systemet sätter gränser för vad som är möjligt och det konsumtionssamhälle vi befinner oss i präglar det mesta av samhällsverksamhet.

Bilderna i inlägget är ett litet urval av det jag hämtat. Gott om frukt och grönsaker av god kvalitet.

8 kommentarer:

  1. En sak jag inte kan förstå är varför man inte kan införa dags-priser på varje enskild vara i en butik. Säg t.ex. att handlaren lägger upp en limpa. När den är precis dagsfärsk har den ett pris. Sedan sjunker priset (t.ex. linjärt) ner mot noll i takt med att brödet åldras. Samma sak borde gälla kött etc.

    Visst finns det ibland extrapris och kort datum, men man kan ibland önska lite mer precision i prismekanismen. Man borde ha digitala prislappar som uppdateras dagligen eller kanske t.o.m. varje timme.

    T.ex. Om man ska köpa kött tar man ju alltid förpackningen med längst bäst-före först. Detta gör att ingen får något incitament att ta den där som legat en dag. Till sist blir det för dåligt och måste slängas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I IT-ålderns tid så låter det som en klart rimlig approach. Klart rationaliserande med automatiserad prissättning. Antar att det är en viss tröskel dock när det gäller investering. Dessutom kanske det slår fel emellanåt om det uppstår diskrepanser i systemet i relation till säg produktkvalitet.

      Radera
  2. inspirerande, Joakim! blir lite fundersam dock, när ni pratar om sjunkande priser efter ålder på maten; vad gör det med ojämlikheten i samhället? att vissa för att överleva alltid äter med risk att bli sjuka (av gammalt kött t ex)? finns det risk, om detta skulle sättas i system, att samhället slår sig ännu mer till ro med ojämlikheten, att det här blir en lösning som håller människor kvar i fattigdom (icke självvald sådan)? jag vet inte - bara tankar som dyker upp/marie

    SvaraRadera
  3. Är det inte förbjudet att dela ut mat...eller typ reglerat med nån sorts regler???
    Kan man göra som Du gjorde, ska jag absolut kolla upp förutsättningar med en vissa affär...här i Hässleholm.
    Vet Du förresten varför många affärs-innehavare stängslar och låser in sopcontainrarna?

    Håller med Robert...har retat mej i många år på att t.ex äldre bröd har samma pris som det nya!

    Finns mycket handeln kan göra för att minska på slöseriet med att slänga!
    Har gjort små tappra försök med att ta upp det med personalen i affären...med de har ingen lust att försöka göra något, eller vågar inte - kan ju bli av med sitt jobb :(

    SvaraRadera
  4. Är det möjligt att få veta vilken butik det gäller (på privat mail om det finns risk att det skadar butiken att lägga ut det här), så att man kan gå dit och stödja dem?

    Jannika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja då, jag kan gärna berätta privat. Ska bara stämma av först, så att jag inte trampar i klaveret.

      Som du säger så vill själva butiken av olika skäl undvika att vara offentlig om saken. Dock har det inte med lagutrymme att göra, utan varumärke.

      Radera
  5. Har jag fattat fel att det inte kan vara ok för affären och dela ut "gammal mat" som man möjligtvis kan bli sjuk av och då kan affären ifråga blir skadeståndsskyldig eller liknande?
    Annars varför gör inte alla affärer så till sina anställda som nån slags bonus?
    Tacksam för svar Trulp?

    /Björn J (själv dumpstrare)

    SvaraRadera