Folk och politik

Jag skrev skämtsamt om idioter i föregående inlägg. Tänkte lägga ut texten om det lite grann eftersom jag tycker att ämnet är viktigt. I synnerhet för att om vi ser till politiken, så kan det lätt kännas som att folket är idioter eftersom dess representanter i så stor utsträckning är det. För att förstå vad jag faktiskt menar, mana då fram bilden av ett hållbart samhälle och andas samtidigt mentalt in politikernas svar på utarmning av biologisk mångfald, klimathot, social orättvisa eller ekonomisk kris. Hoppas att det blev tydligare nu.

Det finns uppenbart en stor diskrepans idag mellan vanligt folk och politiker, där de förra i allmänhet har klart bättre värderingar och förståelse för vad de och samhället egentligen behöver än de senare. Möjligen beror det på att den senare gruppen hemfaller åt något slags löjligt politiskt spel där de måste uppfylla vissa kriterier av lögn, falskhet och manipulation för att nå framgång.

Sedan att folk röstar som de gör eller snarare att vi har den politiska fördelning som vi har, tycker jag mer verkar ha att göra med brist på alternativ och påverkansmöjlighet. Särskilt det senare göder naturligtvis ett utpräglat ointresse eller rentav aversion till politik genom det tydliga demokratiska underskott vi lever med. Det finns inget som egentligen är konstigt med dagens utbredda politikerförakt. Det är snarare en sund reaktion på ett relativt ruttet och maktkorrumperat system.

Den här diskrepansen mellan folk och politik är sedan lång tid etablerad, förmodligen i samband med en professionalisering av den politiska sfären. Mitt tips är att vända bort från hycklande populistiska partier som Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Socialdemokraterna och istället våga tro på Gröna partiet som vågar vara ett visionärt alternativ i svensk politik, hur litet eller stort partiet än är. Givetvis ska inte den som inte tror att en grön samhällsomställning är bra eller nödvändig rösta på partiet och inte heller på något vis lockas eller luras att göra så.

Självklart kommer de flesta att uppfatta en röst på Gröna partiet som en bortslängd röst. Det är logiskt i förhållande till små partier med tanke på 4 %-spärren. Se bara på Piratpartiet och Feministiskt initiativ eller från annat håll Miljöpartiets, Kristdemokraternas eller Sverigedemokraternas väg in i riksdagen. Det är lite paradoxalt eftersom en röst på sossar eller moderater i realiteten är en bortslängd röst.

I förlängningen är alltså en röst på Miljöpartiet att slänga sin röst i sjön eftersom partiet i dagsläget primärt är ute efter att hamna i regeringsställning med vem det nu blir Socialdemokraterna eller Moderaterna som "vinner" valet 2014. Makt som självändamål är aldrig sunt. Jag använder också citattecken eftersom samhället står som uppenbar förlorare. Dessa drakar kämpar mer för sin egen maktposition än förändringar till ett samhälle som fungerar ekologiskt och socialt inom de planetära gränserna. Faktum är att de med deras mål om tillväxt till varje pris faktiskt snarast jobbar för samhällets och jordens kollaps.

Något som talar för att Gröna partiet har bättre förutsättningar än de etablerade partierna att faktiskt inte hemfalla åt karriärism och korruption är exempelvis tillämpad direktdemokrati eller ett lönetak inom partiet. Den som agerar inom partiet som exempelvis förtroendevald eller anställd ska inte kunna tjäna mer än genomsnittslönen i samhället på sitt politiska engagemang, inkluderat diverse förmånsvärden. Den regeln står klar och tydlig i partiets stadgar (som dock bör få en del förändringar i samband med pågående årsmöte).

Varsågoda.