En levande stad

Det här fenomenet går ganska lätt att räkna på

Jag tycker att fri kollektivtrafik principiellt är en god idé. Det verkar också som att det finns stor samhällsekonomisk nytta med en sådan strategi, åtminstone i tätorter. Investeringen betalar sig helt enkelt i smidigare och effektivare transportsystem och miljövinster.

Som exempel tillbringar enligt analys- och teknikföretaget WSP varje resenär i Stockholm i genomsnitt 6,6 veckor per år åt att pendla och sitta i köer. En stor del av tidsslukandet kan hänföras massbilismen, som dessutom är en enorm miljöbov. Det spelar liksom ingen roll att bilen rationellt nyttjad är ett utmärkt verktyg för transport, när den är så kapitalt missbrukad idag. Till exempel är 70 % av bilresorna under 5 km långa.

Collage av Andreas Larsson

Den verkligt stora nackdelen med fri kollektivtrafik är emellertid att vi människor genom minsta motståndets lag till viss del har en drift att vara lata (konstigt vore väl annat) och att motorburna färdmedel som är "gratis" lite för lättvindigt ersätter en god portion cykling och gång.

Det här tål att fundera över. Det har jag gjort. Tycker jag själv åtminstone.

Jag är exempelvis övertygad om att det går att arbeta med tillgängligheten för motorburen trafik respektive cykel och gång för att motverka effekten. I min vision av tätorters transportsystem så är majoriteten av gatorna i staden avstängda för motorburen trafik. Istället kan på de ytorna inrymmas cykel- och gångstråk, spaljéer, träd, odlingar, marknadsplatser, konstutställningar, aktiviteter, gatuteater m.m., m.m.

En av poängerna är att städernas infrastruktur i så fall skulle tala mer för möten, kultur och sociala relationer än avgasbefrämjande, stressande trafik. Visst känns det en smula mer livsbefrämjande än dagens betongöken?

Tanken är att det visst ska gå att ta sig genom staden med exempelvis bil, men att tillgängligheten endast behöver vara minimal. Eller med mitt sätt att se det, rationell. Idag är nämligen den största delen av vägytorna avsatta för motorfordon, såväl rullande som parkerade.

Jag tycker faktiskt att det är rätt hemskt med alla dessa bilar, vilket är ett starkt bidragande skäl till varför jag inte trivs med att spankulera omkring inne i stan. Tror inte att jag är ensam om den känslan, även om den förstås inte delas av alla. Om jag får gissa, så håller de flesta (givetvis) faktiskt med mig i detta.

Den här idén skulle självfallet även påverka möjligheterna till kollektivtrafik, men där tänker jag mig att det går att tillåta en något större tillgänglighet, liksom för varutransporter och definitivt utryckningsfordon.

Länge leve en levande stad!

Cykelkärra

Artíga inför cykelturen

Cykla är bra för såväl miljön som för hälsan. Nu när våren är kommen och sommaren stundar, så kan vi se en klart ökad frekvens av cykelturer. Något vi har saknat över åren, men funderat på att försöka skaffa, är en cykelkärra.

För några veckor sedan såg jag en Fb-väns statusuppdatering där hen frågade om tips inför att skaffa just en cykelkärra. En vän till den vännen erbjöd då en cykelkärra som var något defekt (fabrikationsfel), men Fb-vännen avböjde för att hen ville ha något som fungerade på en gång utan knot.

Som konsumtionsminimalist och penningekonomiskt obemedlad, så skrev jag till min väns vän och undrade om jag kunde ta över kärran istället.

Spännande ekipage i glada toner

Jag fick ett positivt svar. Cykelkärran hade redan stått i ett år utan att användas och alternativet var att efterhand slänga bort den.

Nu kom jag istället med en pirra och hämtade den. Efter lite fix och trix så fungerar den alldeles utmärkt.


Återanvändning är den bästa formen av återvinning. Vill därför rikta ett stort tack till Frida Flodman för visad generositet och insatsen att hellre ge bort än slänga bort. Tack!

Om Arkelsten, Shell samt Moderaternas framtidsfientliga rörelse

Jaha, då landar jag emellanåt i flug- och dagsländeträsket trots allt. Inte mycket att göra.

Bild hämtad från politikerbloggen.se

Gustav Fridolin ifrågasätter, i en artikel i Expressen, Sofia Arkelstens integritet när det gäller jätten och det multinationella oljebolaget Shell, som många gånger har slagit världen med häpnad med anledning av deras svinerier bland annat i tredje världen. Jag tycker att kritiken är helt befogad. 

Utöver det så vill jag bjuda på en liten anekdot. I början av 2000-talet så ordnade jag såsom ordförande för Fältbiologerna Sthlm city en manifestation tillika demonstrationståg för cyklism och kollektivtrafik med påföljande debatt i samma tema på Södermalmstorg. Jag vill nu, snart tio år senare, tacka Vänsterpartiet än en gång för att de tog sig tid och medmänsklighet att låna ut sitt högtalarsystem till oss. Till manifestationen kom drygt hundra människor och jag vill minnas att stämningen var rätt skön där vi drog fram genom stan med våra naturligtvis fyndiga paroller och slagrop.

Bild hämtad
från politikerbloggen.se

Till debatten slöt samtliga kommunfullmäktigepartier upp med varsin representant, och jag agerade moderator. Sofia Arkelsten var i egenskap av moderaternas representant den som hårdast ifrågasatte att Stockholm skulle behöva satsa på att bygga ut cykelbane- och cykelvägnätet. Jag kan till och med citera henom med "jag skulle aldrig cykla genom sta'n - det är alldeles för farligt" vilket uppenbarligen skulle tolkas som att folk gör mycket bättre i att åka bil än att cykla. Den som säger något sådant har tydligen missat hela poängen med cykelbanor och -vägar. Strax därefter sade hen något än mer frapperande med "nej, vi behöver inte mer cykelbanor inne i stan; folk flyttar ju till Stockholm för att de vill ha storstadslivet". Går det att tolka på annat vis än att vi underförstått som storstadsvarelser med glädje söker oss till bilar, avgaser, asfalt och betong?! Och jag som trodde att det i första hand handlade om möjligheter till arbete, utbildning och socialt liv, ja, till och med en sådan sak som nattliv. Jag är väl ute och cyklar, som vanligt...

Dessa två citat ovan tycker jag egentligen talar för sig själva, men om någon kommentar ska ges så är det att det visar på en synnerligen skev och insnöad verklighetsuppfattning. Att en sådan person varit exempelvis miljötalesperson är ju väldigt talande för hur Moderaterna fungerar som parti. Jag önskar verkligen att folk såg igenom deras lögner om att "värna miljön" och att vara ett "arbetarparti" och så vidare.

Moderaterna är framtidsfarliga. Det är en typisk sådan rörelse som förstör för flertalet för att de redan besuttna och privilegierade ska få det ännu bättre. De borde verkligen skämmas ögonen ur sig. Det lustiga är att de inte gör det. Politik är ju ett populistiskt spel som har mer att göra med marknadsföring än verklig övertygelse, det vet ju alla, eller hur?...