Artikel om köttkonsumtionen

Texten nedan skrev jag och Jonas Paulsson som en debattartikel om den huvudlösa köttkonsumtionen. Artikeln har blivit nekad på sina håll, men publicerad på Newsmill 30 mars, Fria Tidningen 5 april och Miljömagasinet 8 april.

Feg riksdag vill inte minska köttkonsumtionen

Folk kräver billigt kött, men inser inte att vi alla betalar en stor del av kostnaden för en resursslösande livsmedelsproduktion genom skattsedeln. Oviljan att ta i problemet med djurhållningen är paradoxal. Den beror både på en politisk feghet och på en närmast självmordsbenägen nonchalans angående konsekvenserna av en oansvarigt förd jordbrukspolitik.

Foto: Anders Kristensson

Torsdagen den 10:e mars röstade Sveriges riksdag ned en motion för att med hjälp av ekonomiska styrmedel minska köttkonsumtionen i Sverige. Motionen var lagd av Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Jens Holm. Endast Vänsterpartiet och tre av Miljöpartiets ledamöter röstade för motionen. Samtliga andra ledamöter i Sveriges riksdag röstade nej eller lade ned sina röster.

Detta visar på en ovilja från politikers håll att se och acceptera de krav som verkligheten ställer på vårt samhälle. I vackra högtidstal påstås ofta att politik är att vilja, men det vardagliga politiska arbetet för att bevara världen åt våra barn präglas snarare av likgiltighet, egenintressen och dåliga ursäkter.

Jordens resurser håller på att ta slut. Djurhållningen upptar redan i dag en tredjedel av jordens isfria jordyta enligt FN. De bedömer att köttkonsumtionen kommer att fördubblas till 2050. Detta driver upp efterfrågan på jordbruksmark och därmed stiger matpriserna vilket ökar svälten och gör att den fattige inte har råd med sjukvård och utbildning. FAO:s statistik för år 2010 visar att drygt 925 miljoner människor världen över är hungriga och kroniskt undernärda. Sedan slutet av 1990-talet ökar antalet människor som saknar en tryggad livsmedelsförsörjning.

Tunga klimatrapporter från FN-organ som FAO och UNEP har sammanställt forskares studier av de konsekvenser som väntar världen på grund av dagens storskaliga och industriella djurhållning. Rapporterna sänder ett klart och tydligt budskap till politikerna: Ta ert ansvar och minska omfattningen av djurhållningen annars kan inte konsekvenserna av klimatförändringarna begränsas.

De flesta politiker sticker huvudet i sanden. Oviljan att ta i problemet med djurhållningen är paradoxal. Den beror både på en politisk feghet och på en närmast självmordsbenägen nonchalans angående konsekvenserna av en oansvarigt förd jordbrukspolitik. Politikerna räds straffet från oförstående väljare men uppvisar ett dumdristigt mod inför hunger, klimatförändringar, artutrotning och ekosystemens kollaps.

Folk kräver billigt kött, men inser inte att vi alla betalar en stor del av kostnaden för en resursslösande livsmedelsproduktion genom skattsedeln. Subventionerna för att producera billigt djurfoder är en kostsam apparat. Det gäller särskilt i ljuset av att vi kan minska energiomsättning, åkerareal och resursutnyttjande med i runda tal tio gånger bara genom att äta vegetabilier direkt istället för kött. Vi betalar främst med sämre miljö- och framtidsmöjligheter.

Vetenskapen och världens stora miljö- och hälsoorganisationer kräver en dramatiskt sänkt köttkonsumtion. Men Sveriges riksdag och regering bryr sig inte nämnvärt om frågan. Inte ens Miljöpartiets samlade riksdagsgrupp vågade torsdagen den 10:e mars ta ställning för en kraftig minskning av svenskens köttkonsumtion. Sveriges politiker har verkligen anledning att känna en kollektiv skuld över den sedan länge skenande köttkonsumtionen i vårt land. Den ökade inte av sig själv. Det var någon som röstade igenom den.

Joakim Pihlstrand-Trulp

Språkrörskandidat för Miljöpartiet de gröna och driver bland annat frågan om ekonomiska styrmedel för en rationell mathållning

Jonas Paulsson

Kommunpolitiker för Miljöpartiet de gröna i Täby och initiativtagare till Köttfri måndag

"Det sovande folket" av Fredrik Reinfeldt

Fick för en tid sedan tag på den ofta citerade Det sovande folket, en litet moderat manifest skrivet av ingen mindre än Fredrik Reinfeldt. Boken eller skriften eller häftet, eller vad vi vill kalla det, går att ladda ner gratis från Alliansfritt Sveriges bokhandel. På Alliansfritt Sveriges blogg går även att hitta en läsvärd introduktion till verket.

Jag rekommenderar att läsa boken, särskilt som det går ganska fort. Det är både komiskt och skrämmande med tanke på vilken framträdande position i samhället författaren ifråga har.

Boken innehåller många sidor, men lite på varje sida såväl text- som idémässigt. Boken är bitvis besvärlig att läsa med särskrivningar, stavfel, slarvigt satta skiljetecken och versaler mitt i meningar. Visserligen en ytlig kritik, men det passar å andra sidan väl in i sammanhanget. Trots allt är det en bok som gör anspråk på att vara tillräckligt seriös för att bland annat distribueras till bibliotek.

På sidan 111 hittade jag en intressant passage:

Välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion. De som kortsiktigt vinner överröstar alltid de som långsiktiga har att betala. Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt. Politiker skapar inga resurser och kan därför inte heller ställa ut löften om resursernas fördelning.

När jag läste det, så tänkte jag att vänta nu, det där var inte så dumt egentligen. Analysen innehöll egentligen blott ett felaktigt nyckelbegrepp. Jag passar därför på att korrigera det samt ett och annat grammatiskt fel och slutklämmen:

Tillväxtekonomin är en omöjlig konstruktion. De som kortsiktigt vinner överröstar alltid dem som långsiktigt har att betala. Överge den generella tillväxtpolitiken och sluta att uttala löften om att tillväxten kan garanteras politiskt. Jorden inrymmer inte oändliga resurser och ekonomin kan därför inte ställa ut löften om att utarma resurserna.