Majoritet mot vargjakt

Här är något att glädjas över. Här är ett inslag från TV4-nyheterna om saken.

Naturskyddsföreningen har gjort en undersökning där drygt 1000 slumpmässigt valda personer tillfrågats om vargstammen ska minskas genom jakt. Resultatet visar att en klar majoritet i hela landet är mot vargjakt. Det gäller även såväl städer som landsbygd och "motståndet är nästan lika stort i varglänen som i Stockholm".

Där gick alltså varghatarnas landsbygdsargument upp i rök. Hipp hipp hurra. Fast vi visste ju mer eller mindre redan att det förelåg på det viset.

Det som fortfarande är sorgligt är regeringens rådande antirovdjurspolitik som mest baseras på en liten klick högljudda särintressen och framgångsrik lobbying från diverse jägarsammanslutningar. Vi vet att makthavarna med Centern och Moderaterna i spetsen kommer att blunda för detta och fortsätta sin livsförnekande inslagna linje av att så smygsamt som möjligt utrota i första hand vargen.

Vargen Ivla/Kynna

Ni kanske minns vargen Ivla? En varg som helt i onödan jagades till döds medelst skyddsjakt under några bleka höstdagar i november 2011. Jag skrev för övrigt om det här, här och här.

Något i samma tema som jag tycker är skrämmande och tragiskt är en statusuppdatering av en renskötare tillika inflytelserik miljöpartist (hen har bland annat suttit flera år i partistyrelsen). Så här löd således dennes statusuppdatering tillsammans med bilden nedan:

En bra dag. Tre vargar skjutna. Dels de två vid Klacksåsnybuan och dels en vid Flåsjön. Återstår dock tre.

Bilden kan upplevas otäck, men tänk er alternativet med trehundra vargdödade renar på rad. Idag hittades flera nydödade renar samt en som fortfarande levde och fick avlivas.

Renskötsel och vargförekomst har aldrig fungerat och kommer aldrig att kunna fungera parallellt, det är den sorgliga sanningen. Dagens resultat kom till genom ett bra samarbete mellan länsstyrelsens fältpersonal och renskötarna.

Jag delade själv uppdateringen med den diplomatiska kommentaren "Fy fan! :-(", men av de 95 delningar som hittills skett från hens sida, så visar de flesta på någon slags glädje och tacksamhet. Jag finner det synnerligen absurt, ja, rentav sjukt. Några exempel på floran av kommentarer är:

Vackert :-)

PANG PANG! Fin fint.

Sjukt underbart

Fin och glädjande bild. Heja på kamrater, ni kämpar väl.

bra...........

godt

Bra dag!

En död varg är en bra varg :D

Skutt i jämtland i dag ! Greit de stopper de som närmer seg !

Toppen

Men faktiskt. Är det inte i någon mån sinnessjukt?! Vårt samhälle bygger i alltför stor utsträckning på respektlöshet inför djur och natur. På det viset slår vi sönder tillvaron för oss själva. Hur smart är det på en skala?

Två av tre mördade vargar.
Bild från statusuppdatering på Facebook.

Somliga, förmodligen de flesta, renskötande samer anser att vargen bör utrotas helt och att varg inte kan samexistera med renskötsel. Därför mördas många vargar i norr på såväl laglig, men förkastlig, skyddsjaktsväg eller sannolikt oftare genom olaglig men trygg tjuvjakt. Istället för att vargen dödar ren så vill dessa människor slakta sina älskade renar själva. Är inte det dubbelmoral och hyckleri, så säg?

I valet mellan exempelvis samernas rennäring och vargens vara eller icke-vara, så tycker jag att det är självklart att vargen har en naturlig och viktig plats i svensk fauna. Vildrenen utrotades och existerar inte längre. De tamhjordar och motorbaserade transporter som sker på fjället gynnar inte direkt till natur och flora i fjällmarkerna. Det är helt enkelt en kommersiell djurhållning som egentligen saknar mening i dagens samhälle.

Enligt Miljöpartiets hemsida så vill partiet

ha en livskraftig svensk vargstam. För att nå dit behövs fler vargar och tillskott av vargar från närliggande länder. Vargjakt är med dagens vargstam ett direkt hot mot dess överlevnad.

Miljöpartiet vill:
- stoppa allmän vargjakt på nuvarande vargstam,
- avskaffa taket på 210 individer
- kriminalisera försök till jaktbrott för att bekämpa illegal jakt på varg
[...]

Sedan är frågan hur efterlevnaden av detta är i praktiken, men vad jag vet så drivs det åtminstone till viss del av Miljöpartiet i exempelvis riksdagen. Ett parti som däremot helt driver en naturvårdspolitik som står för livsrespekt och ekologi är Gröna partiet. Det politiska idéprogrammet är under utarbetning och vi får se hur formuleringarna landat när det är klart. Det som står på hemsidan får ses som mer av grovhuggen text, men att de grundläggande dragen ändå lär bestå.

Fortsatt skyddsjakt

Naturvårdsverket beslöt igår att tillåta fortsatt skyddsjakt på vargen Kynna utifrån ett förordande från Kronobergs länsstyrelse. Det är anmärkningsvärt och måste ju bara vara ett praktexempel på byråkratisk rättsröta. Handläggaren är en skamfläck när hen beslutar på det vis hen gör utifrån gällande underlag. Skyddsjakten är utlyst inom samma område som tidigare och från och med igår till och med 1 december. Här går beslutet att läsa som pdf.

Hur är vi människor funtade egentligen? Utvecklar något som min sambo Dace uttryckte precis. Om ett djur är problematiskt så ska hen dödas utan diskussion. Om en människa är problematisk så blir hen antingen en byråkrat, nationalekonom, nationalist eller en burfågel, där det inte är helt lätt att veta vad som är värst.

En instans som agerar mer rationellt är Länsstyrelsen i Skåne som avstyrker skyddsjakt på vargen med anledning av att hen är genetiskt värdefull, att riksdagen uttryckligen beslutat att vi ska ha en jämnare geografisk spridning av varg i Sverige samt att djurägarna i regionen snart tar in sina djur över vintern och att folk då har ett halvår på sig att sätta upp ordentliga stängsel. Här kan deras yttrande läsas som pdf.

Varghatarlobbyn har en hel del byråkratiska resurser till sitt förfogande. De lägger i de växlar de kan och har sonika anmält handläggaren på Länsstyrelsen i Skåne för jäv. Anledningen är att hen har anlitats av Svenska Rovdjursföreningen som föredragshållare om varg och mårdhund i Skåne. En absurd anmodan på min ära.

Jag vill passa på att rekommendera en utmärkt debattartikel från Naturskyddsföreningen som beskriver situationen och tar upp skäl till att låta vargen Kynna få leva.

Hoppas att vargvärnare lyckas få ut Ivla från skyddsjaktsområdet alternativt förhindra jaktlyckan.

Skog, älg eller varg?

Läste igår en ledare i Expressen som gick ut på att kalhyggen är ett problem som också bidrar till älgstammens starka tillväxt. Ledaren är i sak ganska bra, förutom jaktromantiken och att jag inte riktigt kan sätta fingret på om den i förtäckta ordalag försöker ställa skogen mot vargen.

Jag ska fundera lite högt. Givetvis är skogen högsta prioritet. Liksom vargen. Frågorna hänger ihop. En prioritering är uttalad i texten, men det är som sagt inte helt självklart att ledaren försöker reducera vargen till oviktig (läs: jaktbar). Om det ändå skulle vara på det viset, så är det symptomatiskt att en jägare skriver en ledare som försöker ställa dessa frågor mot varandra på ett vis som får det att se ut som om vi måste välja.

Ett tveksamt resonemang som får en viss vargskepsis att lysa igenom är att "den inställda licensjakten väckt starka känslor [...] och antalet vargar som försvinner på ett dunkelt sätt har eventuellt ökat". Snarare är det väl ändå så att utvärderingen av licensjakten visat att tjuvjakten på varg snarare ökade i samband med den. Förmodligen var anledning i så fall att vissa varghatiska grupper och individer tolkat licensjakten som en ökad acceptans i samhället för jakt på varg. Eller så handlar det om blodad tand.

Enligt min mening förhåller sig det på det här viset: Självfallet behöver vi i Sverige en rimlig och livkraftig vargstam på kanske 2-3000 individer som bättre än människan håller älgstammen på sunda populationsnivåer. Mer generellt uttryckt så behöver vi framförallt en sund naturvård. Gällande makthavares populistiska och nyliberala politik talar inte för något av detta.

Moderaternas kluvna tunga

Moderaterna är långt ifrån ensamma, men än en gång får jag lov att konstatera att de i främsta rummet är manipulatörer med kluven tunga. De slår sig för bröstet med att med deras politik är det allmänintresset som ska försvaras. I realiteten handlar moderaternas politik i första hand om att berika de redan besuttna. Det är mer än tydligt.

Vi ser det gång på gång. Erfarenheten visar att allt fagert tal om utanförskap, sociala skyddsnät, jämställdhet, ekonomiskt ansvar eller rentav förvånande konsumtionskritik bör falla till föga. Moderaterna uppvisar en substans tunnare än luft med strategiska formuleringar på orwellskt nyspråk i syfte att vinna väljare från grupper som traditionellt tar avstånd från moderaternas agenda. Och som i realiteten fortfarande bör ta avstånd.

Ett exempel som jag gärna skulle vilja tro på, men har svårt att ta riktigt på allvar, var statsminister Reinfeldts konsumtionskritiska stämma på Moderatstämman i Örebro i oktober. En objektivt sett högst relevant fråga med tanke på att vi i väst konsumerar som om vi hade fem jordklot och tillväxtpolitiken i grunden är oekonomisk. Frågan är om moderater verkligen är förmögna att inse och verka mot det? När Reinfeldt också uttalar att "sociala skyddsnät tillhör också de saker som gjort oss till ett föregångsland", så är det i ljuset av en nedmontering av socialförsäkringssystemet och utförsäljning av allmännyttor som heter duga.

Kalhygge

Ett annat exempel från samma stämma är Moderaternas horribla syn på naturvård, vilket exempelvis beskrivs i en debattartikel publicerad i bland andra Tidningen Kulturen och MiljöAktuellt. Moderat naturvård låter ju välbalanserat och bra, men hur står det egentligen till i verkligheten? Ja, ni vet, där borta där djur och växter faktiskt lever?

Genom att bifalla en motion om saken så vill de således stoppa bildandet av nya naturreservat och samtidigt göra det lättare att upplösa redan existerande, varmed de i klassisk anda tar ställning för ägande och särintresse istället för det allmänintresse som Reinfeldt vid samma stämma sade att det statsbärande partiet utgår från.

Därutöver så blandas begreppet "biotoper" i motionen ihop med "isotoper", som ju är varianter (med olika antal neutroner) av ett grundämne. Det är en indikator på att biologikunskapen i de moderata leden är närmast obefintlig. Därför förvånar det knappast att respekten för liv och naturvärden ligger på samma låga nivå.

Debattartikeln som jag länkar till ovan avslutas med "Vad vi bevittnar kan vara början till slutet för det vi minns som svensk skog och svensk natur". Förhoppningsvis så är istället det vi bevittnar början till slutet för det vi minns som Moderaternas försök till makthegemoni.