Vargjaktens absurditet

Foto: Jan Rietz

Läste precis på Supermiljöbloggen att vargjakten ämnar fortsätta. Den bloggen hänvisar till Miljöaktuellts artikel, och jag kan även passa på att länka till tre relevanta artiklar av SR Ekot: Naturvårdsverket vill skjuta 27 vargar (17 dec 2009), Många kritiska till hur vargjakten bedrivs (3 jan 2010) och Troligt med ny vargjakt trots EU-granskning (26 nov 2010).

Efter den lilla länksamlingen så vill jag tillåta mig ett litet värdeutlåtande. Sinnessjuka. Kännetecknande antropocentrisk egotripp. Jag kan inte säga annat än att vargjakten är förkastlig. Miljöminister Andreas Carlgrens argument om att målet är att hålla vargstammen genetiskt intakt klingar lika ihåligt och illa som ett rostigt, kasserat oljefat.

Att skjuta av 30 till 48 djur från en population på 210 individer andas galenskap. Var finns den evolutionära poängen med det?! Att minska vargstammen leder givetvis och tvärtom till större grad av genetisk instabilitet. Antalet djur som skulle dö rör sig alltså om 14,3-22,9 % av populationen. Översatt till antalet människodjur i Sverige, så skulle det röra sig om en avskjutning av 1,34-2,14 miljoner individer (beräknat utifrån data från SCB om Sveriges folkmängd 31/12-2009 som då var 9 340 682 personer). Nåväl, 27 av dessa vargar skulle ske genom licensjakt. Kvoten överskreds på sina håll. 10 670 jägare hade fram till och med den 17:e december 2009 registrerat sig för vargjakt. Där kan vi tala om en lynchmobb av rang.

Utifrån mitt ekofilosofiska och molekylärbiologiska utkikstorn så finner jag endast ruskigt dåliga motiv och argument från hobby- och nöjesjaktlägren samt missanpassade, verklighetsfrånkopplade politiker. Det är ständigt samma visa. Miljökatastrofer slätas över och framställs som nödvändiga, "goda" och i samhällets intressen, när det i sak enbart handlar om att uppbära kortsiktiga penningekonomiska och privilegierade intressen.

Foto: Björn Ullhagen

Dagens högteknologiska människa är som exempel en synnerligen undermålig jägare ur evolutionsbiologiskt perspektiv. En klart mer sund ingång vore att låta vargen och de tre andra stora rovdjuren få bära det huvudsakliga ansvaret istället.

Nu vill jag passa på att presentera en idé om hur vi skulle kunna nå dit. Åtminstone visar det på en del av ett sammanhang. Alltså: Avskaffa jordbrukssubventionerna som mest har till syfte att ge billigt kött, mjölk och ägg till konsumenterna, så blir dessa miljöbelastande matvaror dyrare varmed efterfrågan minskar och vi kan frigöra en stor del av de enorma åkerarealer (70-80 % av Sveriges totala åkerareal) som idag går åt till att producera alltför billigt foder till den etiskt förkastliga djurindustrin. Ordentliga, stora naturreservat borde få bli en av konsekvenserna. En mindre del skulle kunna avsättas till att odla energiskog, och så vidare.

Men jag vet och jag förstår att något sådant går stick i stäv med Alliansens politik av tillväxtbefrämjande, alienation och systematiserad miljöförstöring. Dags att säga ifrån på skarpen?!