Har sedan en längre tid - åtminstone i relation till dagens samhälleliga strävan till kortsiktiga perspektiv - haft tankar på att börja skriva en politisk blogg. Skriver sedan tidigare en schackblogg. Schack är ju kul, men egentligen inte särskilt angeläget när det gäller nutids- och framtidsfrågorna. Ja, överlevnads- och måbrafrågorna helt enkelt.
I samband med mitt återinträde i Miljöpartiet de Gröna häromveckan, efter fem friår från den politiska arenan, så har jag ett mer pragmatiskt incitament till att göra verklighet av den här tanken.
Ambitionen med det här första inlägget är att formulera någon slags programförklaring. Kort sagt, vilket syfte har jag med bloggen?
Till att börja med så handlar mina texter här i första hand om mitt behov av att uttrycka mina tankar och möjligheten att dela dessa med andra utan censur. I de fall jag lyckas inspirera andra till att tänka efter och ännu hellre före, så har jag lyckats med något stort. Enligt min ringa mening.
Jag kommer min vana trogen försöka undvika att fokusera på mediasländor och dagsaktuella händelser. Kanske slinker några av dessa med ändå, men förhoppningsvis så kommer min strävan att lyfta analysen till en högre, djupare och mer omfattande nivå att prägla diskursen.
Något av det mest intressanta, och egentligen enkla, här i världen är att försöka komma fram till och belysa grundläggande samband. Det är så lätt att gå vilse i ytliga detaljer, medan en problemfrågeställnings grundstenar ger fundament för att lösa själva problemet ifråga.
Slutligen så är det viktigt för mig att konstatera att min ideologiska hållning är djupt grön. Det är viktigt och kräver sin definition. Jag låter emellertid den definitionen bero för stunden, för att istället låtas växa och formas i eventuella läsares medvetanden jäms med mina skriftmässiga äventyr.
Väl bekomme!
Härligt att du nu ger dig ut i den politiska bloggosfären!
SvaraRaderaVälkommen :)
Välkommen! :-)
SvaraRaderaIntressant.. jag ska försöka följa din blogg. Frågan är bara hur enkelt det är att ställa om dagens industrisamhälle?
SvaraRaderaEtt problem är att de strukturer vi byggt upp är, för många, handen som livnär oss. Ta t.ex. bilindustrin som är dålig för milön (även med "miljöbilar"). Trots det jobbar tusentals människor med det. Att avskaffa eller förändra dem är direkt nackdel för många. Iallafall om vi pratar om att göra det ordentligt.
Vi kan naturligtvis tvinga den industrimänniskan i en viss riktning genom att skapa lagar, men då pratar vi om just tvång. Människor som inte vill ska tvingas. Och att kämpa för att någon som inte vill ändra sig är omöjligt. En lag/regel som ingen vill ha kommer att falla av egen kraft pga det stora motståndet.
Så kan man då få människor att vilja förändra sig? Och när de väl vill ändra sin livsstil/arbete, hur ser man till att det inte blir orättvist? Att säga till en människa som utbildat sig och har erfarenhet inom ett områda att nu är hans utbildning värdelös och han ska byta bana utan en schysst kompensation verkar som ett hårt straff. Kanske rätt, men problemet är att han kommer att vara ovillig. Ovilja skapar låsningar. Även om det är "rätt val" långsiktigt för jordklotet.
Jag tror personligen att problemet för miljökämpar är mycket om förhandlingssituationen, eller för att vara mer precis, ett spelteoretiskt problem. Med inslag av rättvisa. Rättvisa över en tidsaxel med tidigare och senare generation, och rättvisa befolkningsgrupper, ekonomiska sektorer, människor och djur emellan.
Varje nation verkar vilja gå med på "lätta" förändringar som inte drabbar deras huvudekonomiska fördel. Varje nation verkar även inte vilja skriva under på något utan en garanti (och en reell tro) att andra kommer att förändra sig. Hur låser man upp detta? Det måste handla om mer insikter om hur naturen fungerar (och våra övergrepp mot denna).
Kan man begära en transition som innebär mer än något annat än de som redan är mäktiga får behålla sin makt (som de anser)? Dvs en transition som innebär att vi byter ut de omiljövänliga till miljövänligt, men behåller maktbalansen? Jag har svårt att de att det skulle få kraft om man försöker rasera någons styrka. Åtminstone svårare desto högre upp vi kommer, dvs till riktigt inflytelserika människor såsom USA:s försvarsminister, top CEO's mm. Det kan tycker rättvist eftersom man kan tycka att det etablerade/starka som är de som borde bestraffas/stå till svars för nuvarande ordning. Men, för att vara ärlig tror jag vi redan är way beyond för att ha tid med den sortens rättviseskipning om vi tittat på hur mycket tid vi har på oss. Kanske det snabbaste och troligaste att få genomslagskraft är en ganska "fair deal" för aristokratin? Sen exakt vad för typ av makt de skulle få istället för produktionsägandet eller så kan jag kanske inte direkt svara på. Men de borde iallafall vara nöjda så länge de kan tro på att deras sitaution inte förvärras och de får behålla sin fördel.
Tolka mig inte fel, jag är extremt långt över på den gröna sidan. Men jag ser enorma svårigheter som handlar om mer än att bara förstå att det är dåligt att bränna kol/olja eller slänga skräp i skogen. Förståelse är bra för det skapar fler anhängare.. men jag tror (bristen på) det praktiska och konkreta förslagen är det som får nyblivna anhängare att ge upp. Jag tror personligen inte på lagar och förbud som den huvudsakliga lösningen.
Men, men. Det här var bara lite lösa funderingar. Jag ska erkänna att inte allt är sådär jättebra genomtänkt. Men det kanske också kan vara en fördel. Du kanske hittar något där du vill haka på? Trots att jag gärna skulle lära mig mer om biologi i stort och smått så är jag faktiskt mer intresserad av vad vi ska göra med den informationen. Även om man argumenterar mot att vi missbrukar jorden så tycker jag att det är klart att vi bara kan chansa med just planeten väldigt lite. Så det är förutom en ganska lång kommentar, lite av en wish-list =)
/Jonas
En klart intressant kommentar, Jonas, och jag ska göra mitt bästa att återknyta till den vid kommande inlägg. Hoppas att det är tillräckligt. :-)
SvaraRadera