|
Foto: Pix Gallery Agency |
Ja, det blir som de
senaste 15 åren för min och familjens del.
Inget inhandlande av
julklappar. Det kanske låter läskigt och taskigt? I synnerhet som jag har ett barn på snart 5 år. Jag är dock
varken traditionalist,
festprisse eller
konsumtionsivrare. Faktum är att jag tycker att det är
sorgligt att julen ska tillåtas reduceras till en
konsumtionshögtid. Visserligen har jag inte mycket till övers för de
religiösa perspektiven heller, men tanken om
social varm samvaro är ju vacker och något jag gärna bejakar.
|
Jag som Djävulstomten |
Jag hade gärna velat ge Stockholmarna lite härlig
gatuteater genom närvaro av
Djävulstomten i julruschen. Se även ett
föregående inlägg här på bloggen. Trots förslag åt lite olika håll så har ingen hängt på idén. Tyvärr. Jag har också haft för mycket att göra under hösten för att på allvar kunna samla och samordna folk kring detta, även om jag flaggat för teaterprojektet redan i oktober. Ett annat år. Eller så har det väl att göra med att inte många andra tror på idén. Kanske lite väl hardcore? Fast det går ju med förlov sagt att utforma teatern såväl tufft som mjukt.
Så, vad tycker du som läser nu? Inga julklappar, gör vi
rätt eller
fel? Djävulstomten, en
figur i tiden eller en
cynisk hädelse?
Jag tror inte heller på konsumtionshysterin som råder kring julafton. Men jag uppskattar idén med en dag av (som du säger) social varm samvaro, och för min del får den gärna innehålla trevliga gåvor också. Men jag kommer nog att reformera julfirandet till när jag skaffar egen familj.
SvaraRaderaSen finns det ju "klappar" som är att föredra... hemgjort, återanvänt, tjänster - eller varför inte getter, böcker, frysboxar (o.s.v.) till ett s.k. U-land.
Kloka tankar! :-)
SvaraRadera