 |
| Tisdagens Dumpster Devil Crème fraiche, jäst och två paket Åsens lantmjölk original i miljövidrig petroleumförpackning |
 |
| Tisdagens fruktlåda |
 |
| Tisdagens grönsakslåda |
 |
| Onsdagens skörd |
 |
| Jästen föranledde pizzadeg med påföljande pizza |
På tidningarnas insändarsidor så går väl inte en vecka utan uppmaningar om att folk ska plocka upp efter sina hundar. Det kanske är intressant. Jag har dock en annan ingång på det här med frågan om hundbajs.
Däremot undrar jag hur det är ställt med sinnessafterna när folk går runt i naturen/skogen/ängen/löpspåret med sin kära hund och samvetsgrant plockar upp bajset med bajspåsen, duktigt knyter ihop påsen och därefter dumpar den direkt på plats? |
| Bönratatouille med potatisgnocchi och sallad 100 % frigan förutom kranvattnet |
 |
| Mumsig frukt. Mest äpplen, men även mango, banan, päron och kiwi |
 |
| I stort sett färsk sallad |
 |
| Ordentligt tillskott till grönsaksskafferiet |
 |
| Bröd och sötebröd så det räcker och blir över. Fika någon? |
 |
| En luring på g! Handen tillhör Artíga, som ville skoja lite. :-) För osökt tanken till Addams family. |
 |
| Artíga inför cykelturen |
 |
| Spännande ekipage i glada toner |
 |
| Samuel Jarrick med protestplakat Till höger skymtar Maria Loxbo |
Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut
Jag drömde det var grönt på vår jord och alla utsläpp tog slut
Jag drömde om en jättesal där kolkraftsmän satt på rad
Så rev de sina bonusar och reste sig och sa:
Det finns ingen smutsig kolkraft mer och ingen kärnkraftsstress
Och ingen känner längre till det ordet CCS
På gatorna gick folk omkring och log från kind till kind
Och alla älskade solens kraft och våg och vatten och vind
 |
| Glada aktivister efter väl uträttat värv |
 |
| Vem har svalt kärnavfall från Forsmark? |
 |
| Eduardo Hornos Ledoux (gul skjorta) |
 |
| Artíga, Dace och Torun |
 |
| Torbjörn Gannholm Språkrörskandidatskollega |
 |
| Kerstin Dreborg och Roland von Malmborg och i bakgrunden står Lars Ohly |
 |
| Jag med Artíga på axlarna |
Häpp! Nu är det jubileum med över tiotusen läsningar av bloggen sedan starten i oktober 2010! Tjo-hoo! |
| Annika Lillemets (Mp) |
Resolutionen role of minimum income in combating poverty and promoting an inclusive society in Europe, som antogs av en stor majoritet i EU-parlamentet den 20 oktober 2010, föreskriver en mängd olika åtgärder för att motverka fattigdom och social utslagning i unionen.
EU-parlamentet framhåller bland annat att olika försök visat att villkorslös medborgarlön (basic income) är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom och utslagning och ge alla ett anständigt liv. Parlamentet uppmanar därför i resolutionens 34 § och 44 § såväl EU-kommissionen som medlemsländerna att inleda praktiska och omfattande försök med villkorslös medborgarlön som ett sätt att uppnå social rättvisa och lika möjligheter. I 44 § påpekas att villkorslös medborgarlön är icke-stigmatiserande och har förmågan att förebygga dold fattigdom.
Med anledning av detta vill jag fråga hur statsrådet avser att förverkliga resolutionen, särskilt 44 §, i Sverige.
 |
| Maria Larsson (Kd) |
Den svenska välfärdsmodellen bygger på att alla som kan ska ges möjlighet att bidra till sin egen och samhällets utveckling genom arbete. Arbete ger möjlighet till social delaktighet och ekonomisk trygghet genom löneinkomst. Arbete ger även inträde till de sociala trygghetssystemen, och som kompletterande skydd finns behovsprövat ekonomiskt bistånd. [...] Ekonomisk grundtrygghet är avgörande för ett inkluderande samhälle och regeringen anser att trygghetssystemen ska utformas för att främja människors möjlighet och vilja att träda in på arbetsmarknaden.Föga förvånande är svaret... *ta-daa*... Arbetslinjen.
[...] I den mån kommissionen och andra medlemsländer finner det intressant och ändamålsenligt att genomföra försök med villkorslös basinkomst tar regeringen gärna del av dessa erfarenheter.Det gamla vanliga feg-argumentet om att det låter vi minsann någon annan göra. Inte vi, inte nu. Det är någon annans problem.
Här vill jag framhålla att den öppna samordningsmetoden innebär möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan medlemsländer för att gemensamt utveckla ett mer socialt Europa i enlighet med den nya strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, den så kallade Europa 2020-strategin."Smart och hållbar tillväxt". Vad är det för menlöst tomtespråk? Högvörderliga statsrådet väljer att inte fatta någonting. Tom borgarboll.
EU-parlamentet uppmanar till politisk fantasi och nytänkande, något som är nödvändigt för att skapa förutsättningar för ett bra liv för alla, inte bara för de starkaste, friskaste och mest anställningsbara – vad nu det råkar vara för något. Fattigdom och maktlöshet är nämligen inget man väljer. Det är inte den enskilda människans fel att [hen] är fattig. Det är inte resurser som saknas utan politisk vilja till rättvis fördelning av arbete, pengar och makt.Poäng till de gröna. Shit, vad jag gillar Annika!
[...] de sociala och ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Allt fler slås ut och allt fler förnedras i mer eller mindre konstlade arbetsmarknadsåtgärder. Vi har massarbetslöshet samtidigt som många lönearbetar mer än de mår bra av. Allt effektivare produktionsmetoder minskar behovet av arbetskraft. Att vi inte behöver arbeta så mycket för att tillgodose våra grundläggande materiella behov är en historiskt ny situation, och vi borde glädjas åt vår nyvunna frihet i stället för att alltmer fåfängt försöka skapa full sysselsättning till varje pris, genom ständigt ökad konsumtion som inte längre gör oss lyckligare och som skadar miljön.
[...] I EU:s största land, Tyskland, debatteras medborgarlön seriöst. I en rapport från det ansedda världshandelsinstitutet i Hamburg som kom häromåret framhålls att de som får göra vad de brinner för arbetar mycket effektivare än de som släpar sig till jobbet i trött rutin. De möjligheter att förverkliga livsprojekt – att starta företag, vidareutbilda sig och så vidare – som medborgarlön öppnar för, har enligt rapporten en betydande nationalekonomisk potential. Man bedömer att mellan 600 000 och 1,2 miljoner nya jobb skulle kunna skapas i Tyskland utifrån människors egna idéer genom införandet av en villkorslös grundinkomst. Den skulle kunna ge människor verklig makt över sina liv och chans att frigöra sin kreativitet. Detta är något väsensskilt från tvånget att delta i alltför ofta meningslösa arbetsmarknadsåtgärder som ofta inte leder någonvart eller i värsta fall leder djupare ned i förnedring.Maria Larsson (Kd)
Jag vet mycket väl att Miljöpartiet på sina kongresser 1998, 1999, 2000 och senast på kongressen 2005 har slagit fast sin vilja att arbeta för någon form av medborgarlön i Sverige, men jag har också läst att man från och med 2008 slopade kravet på medborgarlön och att det i stället är rätt till arbete och egenförsörjning som ska utgöra grunden för Miljöpartiets synsätt.Den medlemsomröstning eller rådslag om medborgarlön som skedde 2008 och som Larsson så förtjänstfullt refererar till var synnerligen präglat av ett fult diktat om att välja mellan pest eller kolera utifrån frågeformuleringarna som deltagarna hade att ta ställning till.
[...] Den beskrivning av Sverige och den generella välfärden i vårt land som Annika Lillemets ger överensstämmer nog inte med vare sig min eller de flesta andras syn.Jasså? Och det vet minsann högt ärade statsrådet med trygg och säkerställd förvissning?
[...] Arbetslöshet och fattigdom hör ihop. Vi vet att bästa sättet att bekämpa fattigdom är att människor får möjlighet till egenförsörjning.Människan saknar ju visioner och politisk vilja. Det etablerade systemet och den egna makten framför allt. Det blir mer och mer uppenbart ju längre debatten fortgår.
Vi skulle behöva ett basinkomstnätverk som i Tyskland. Där ingår ledande politiker från alltifrån kristdemokraterna CDU, till vänsterpartiet Die Linke, och även många tyska ekonomer ingår. Jag vill nämna kristdemokraten Dieter Althaus, som tidigare var regeringschef i Thüringen och en av Tysklands tyngsta politiker. Han har föreslagit en medborgarlön på 800 euro i månaden utan motprestation. Han anser att en sådan reform skulle kunna genomföras inom fyra fem år och vara budgetneutral genom att den ersätter en stor del av de nuvarande välfärdssystemen och minskar byråkratin.Ja, varför inte lite positiv syn på oss som samhällsvarelser som omväxling? Det kanske vore något för dagens så kallade liberaler. Eller kvasiliberaler som jag tycker är en mer passande benämning. Jag menar, läs Adam Smith ordentligt. Eller varför inte Milton Friedman? Denna tongivande nyliberala storfräsare som ju förordade negativ inkomstskatt vilket, hör och häpna, är ett annat ord för basinkomst eller medborgarlön.
Systemet skulle också fungera så att arbete alltid skulle löna sig även för dem med mycket låga inkomster. Althaus framhåller vidare att villkorslös medborgarlön skulle uppvärdera det obetalda arbetet i hem och samhälle. Ännu en god effekt som han framhåller skulle vara att människor med medborgarlön för reell möjlighet att välja bort underbetalda jobb med dålig arbetsmiljö.
Förslaget utreds vidare av Konrad Adenauer-stiftelsen, CDU:s idéutvecklingsstiftelse. Dessa tankar verkar inte har spritt sig till svenska kristdemokrater. Jag undrar lite varför. Det belyser också vad jag är ute efter när jag talar om detta.
[...] Det skulle kunna ha en mycket bra fördelningspolitisk effekt. Det bygger på en mycket positiv och liberal människosyn om att alla har rätt till frukterna av våra gemensamma tillgångar. Det handlar inte om bidrag. Det handlar om att varje individ själv anses kapabel att ta ansvar för sitt liv.
[...] Får vi förtroende växer vi med det. [...] Det vore en väldigt viktig förändring att gå från att se människor som lata som ska piskas på för att göra någonting bra till att se dem som kapabla och ansvarstagande.
Det är naturligtvis så att man kan läsa rapporterna från andra länder med lite olika glasögon. Jag ska med intresse och öppenhet ta del av de eventuella försök som genomförs på parlamentets uppmaning till medlemsstater och det som kommissionen uppmanas att göra om det nu uppstår några sådana.Det låter för bra för att vara sant. Och det är nog sant åtminstone.
[...] Man får lite ställa medborgarlönen mot de uppbyggda systemen. Jag menar att det är viktigt för en nation att ha ett system där människor uppmuntras att bidra i den utsträckning som de kan. Egenförsörjning ska uppmuntras. Om man arbetar lite mer ska det också synas i plånboken.Arbetslinjen ånyo. Tröttsamma människa.
[...] De system som vi har byggt upp – trygghet vid inkomstbortfall och behovsprövat ekonomiskt bistånd – är det någonting som i Miljöpartiets värld skulle avskaffas till förmån för en medborgarlön?Javisst. Har inte det varit självklart hela tiden? Dessutom handlar det inte om att avskaffa, utan om att ersätta och radikalt förbättra.
Det handlar om grundläggande värderingar, människosyn och vilket samhälle vi vill ha. Vi gröna tror på människors kreativitet och vilja att bidra till samhället. Medborgarlön är vår vision på längre sikt. Det är en rättighet, en inkomst, som alla får utan villkor eller krav utan förnedrande prövning.De Gröna - De Grå
Det handlar också om hur vi ser på arbete. Lönearbete så mycket som möjligt oavsett innehåll är inget gott i sig. All verksamhet som någon avlönas för att utföra är inte meningsfull eller nyttig. Lika sant är att mycket oavlönat arbete är mycket viktigt.
Lönearbetet är bara en del av arbetet, och arbetet är bara en del av livet. Villkorslös medborgarlön skulle kunna befria arbetet från den överspelade funktionen av disciplineringsinstrument. Om alla fick bättre möjlighet att förverkliga sina drömmar och livsprojekt skulle mycket gott kunna åstadkommas.
[...] Men idén möter i Sverige känsloladdat och irrationellt motstånd till skillnad mot i många andra länder. Det vore synd om fördomar och låsningar skulle leda till att inga försök med villkorslös basinkomst genomförs i vårt land, vilket statsrådets svar tyvärr pekar på. Jag tycker att vi ska ta EU-parlamentets uppmaning på allvar.
Jag ser fram emot att ta del av ett mer detaljerat förslag på hur Miljöpartiet tänker sig medborgarlönen och har finansiering för det framöver i kommande budgetar. Det ska bli mycket intressant att följa.De Gröna - De Grå
[...] När det gäller fattigdomsbekämpning är tillväxten av arbete helt central. [...] Utbildningsfrågorna är en annan del som är viktig när man långsiktigt ska bekämpa fattigdom.
 |
| George Monbiot |
Istället för att göra en rationell kostnads-nyttoanalys så väljer vi att acceptera information som bekräftar vår identitet och våra värderingar, och att bortse från information som gör motsatsen.
[...]
Vår sociala identitet är formad av värden som psykologer klassificerar som antingen yttre eller inre. Yttre värderingar handlar om status och personligt avancemang. Människor med en stark betoning på yttre värderingar är fixerade vid hur andra uppfattar dem. De månar om finansiell framgång, image och berömmelse. Inre värderingar handlar om relationer med vänner, familj och samhälle, och om att acceptera sig själv. De som har en stark betoning på inre värden är inte beroende av beröm eller belöningar av andra människor. De har övertygelser som går utanför dem själva. Få människor tillhör fullständigt den ena eller den andra kategorin. Vår sociala identitet är formad av en kombination av värden.
[...]
De som exempelvis värderar finansiell framgång högt har mindre empati, starkare manipulativa tendenser, är mer attraherade av hierarkier och ojämlikhet, starkare fördomar mot främlingar och mindre intresse för mänskliga rättigheter och miljö. De som har starkare inre självkänsla har mer empati och mer engagemang för mänskliga rättigheter, socialrättvisa och miljö. Olika värderingar ”kuvar” varandra: ju starkare yttre mål och värderingar desto svagare inre mål.
[...]
Vi är inte födda med våra värderingar. De formas av vår sociala omgivning. Genom att påverka vår uppfattning om vad som är normalt och acceptabelt styr politiken våra sinnen lika mycket som våra levnadsomständigheter. Fri och allmän sjukförsäkring tenderar exempelvis att stärka våra inre värderingar. Att utestänga fattiga från hälso- och sjukvård normaliserar ojämlikhet och förstärker yttre värderingar.
[...]
Detta värderingsskifte har förstärkts av reklam och av media. Medias upptagenhet av maktspel, listor över rika människor, mäktiga människor, inflytelserika, intelligenta och vackra människor, besattheten vid att framhäva kändisskap, mode, snabba bilar, dyra semestrar: allt detta inpräntar yttre värden i våra sinnen. Genom att skapa känslor av osäkerhet och otillräcklighet – och därmed försvaga vår inre självkänsla – undertrycker de också inre värderingar.
[...]
Många aktivister för miljö och rättvisa har också försökt nå människor genom att tala till egenintresset: genom att förklara hur exempelvis minskad fattigdom i utvecklingsländer kan utöka marknaden för brittiska produkter, eller genom att försöka få människor att köpa hybridbilar med argumentet att dessa kan imponera på vänner och öka din sociala status. Den taktiken förstärker också yttre värderingar, och minskar ytterligare möjligheterna att lyckas med framtida kampanjer. Grön konsumism har varit ett katastrofalt misstag.
Common Cause föreslår en enkel motstrategi: att vi slutar försöka dölja våra värderingar och istället försöker förklara och kämpa för dem. Progressiva aktivister, menar man, borde försöka öka förståelsen för den psykologi som inspirerar till politisk förändring, och visa hur den manipulerats. De borde också gå samman och utmana de krafter – i synnerhet reklamindustrin – som gör oss osäkra och själviska.
[...]
Men det finns en paradox här, som innebär att vi inte kan förlita oss på politiker att genomföra dessa förändringar. De som är framgångsrika politiker är, per definition, människor som prioriterar yttre värderingar. Deras ärelystnad får gå före sinnesfrid, familjeliv, vänskap – och även kärleken människor emellan.
Vi måste genomföra denna omställning själva. Människor med starka inre värderingar måste sluta skämmas för dem. Vi måste argumentera för den politik vi vill ha, inte med egennyttan som argument utan på grund av att den är empatisk och bra; och mot politik som vi tycker är självisk och dålig. Genom att hävda våra värderingar kan vi förverkliga de förändringar vi vill se.
 |
| Tim Jackson |
 |
| You want the book? Read it here! |
