14 november 2011

Mördad på lördag

Så blev det som väntat ändå. En riktigt sorglig historia. Vargen Ivla/Kynna mördades vid kl halv fyra igår. Ja, mördades. Varken mer eller mindre. Myndighetsbeslut gör det inte mindre diskutabelt eller förkastligt ur naturvårdsperspektiv.

Ivla, som förtjänade bättre
Utifrån gällande underlag förstår jag inte hur Naturvårdsverket kan tillåta skyddsjakt på en genetiskt värdefull varg. Riksdagen har beslutat att vi ska ha varg i Sverige och att vargen även ska få en jämnare geografisk spridning. Signalen myndigheterna här givit visar att det mest bara är veritabelt skitsnack. Liksom regeringens med riksdagens stöd genomförda lagändringar som gjort det lättare för tamdjursägare (även inbegripet jakthundar) att skjuta angripande rovdjur. Länsstyrelsen i Skåne är ett undantag som bekräftar regeln, med en handläggare som faktiskt förstått och tar hänsyn till vidden av frågan.

Nu är läge att undersöka möjligheterna för en anmälan av Sverige till EU, som kanske för en gångs skulle kan få göra lite nytta. Ekonomiargumenten för skyddsjakten är liksom för djurförsök inte hållbara. Att vara dum, lat, snål eller hatisk är inga giltiga skäl för att inte sätta upp stängsel som skyddar sina djurbesättningar. Så enkelt är det.

I den här artikeln i Expressen blir bilden alltför tydligt pinsam:
En av de som drabbades var Peter Johansson i Agunnaryd, som fick två tackor dödade den tionde oktober.
- Visst är det en lättnad att hon är borta. Det underlättar vårt arbete betydligt nu när vi inte behöver ta in våra djur varje kväll, säger han.
Vafalls!? Alltså, "underlättar vårt arbete betydligt" vilar inte på korrekt grund. Självfallet skall djurhållarna ta in sina djur varje jävla kväll så länge som de inte har satt upp tillräckliga stängsel. Istället vill de döda vargen och ansöker om skyddsjakt. För att det är enklare. Och billigare. Tyvärr kan jag inte skräda orden utan måste nog kasta ur mig ett "jävla fullblodsidioter" till de varghatande bönderna och "era förbannade högrövade praktarslen" till de fega, slingrande byråkraterna.

Jag förstår förresten inte varför Naturvårdsverkets handläggare överhuvudtaget bryr sig om att ange någon begränsning i område eller tid för skyddsjakt? Som de verkar resonera utanför standardfraserna om god naturvård, så är det väl bara att tillåta obegränsad skyddsjakt till dess att vargjäveln är död. Men så ärliga vill de inte vara.

12 kommentarer:

  1. Ja det är så bedrövligt så det är inte sant. Skandal är vad det är och jag håller med dig om att hon har blivit mördad och inget annat. Pia

    SvaraRadera
  2. Jakten på Kynna var så osportsligt feg och smaklös så man mår illa. Att använda sändarhalsband för förföljelse och avlivning är ett lågvattenmärke under all kritik. Att hellre skjuta än stänglsa tyder på ren och ond illvilja. /Ylwa

    SvaraRadera
  3. Johan Varg hatar hataren14 november 2011 kl. 14:05

    Dags för skyddsjakt på vargjägare (tjuvskyttar, politiker). Att man kan känna stolthet över att leva i sin lilla och instängda värld, där de har ersatt verkligheten med sin egna ( gäller även politiker) är för mig något mycket konstigt. Dessa hatiska individer äger den samlade intellektuella kapaciteten av en banjospelande inavlad sydstatare. Alltså något man borde skämmas över och försöka korrigera genom att i alla fall försöka klara av grundskoleutbildningen igen (skam den som ger sig). Borde vara möjligt för alla även äldre 40+ are att få en utbildning, och med det kanske lite insikt och kunskap om hur det verkligen ligger till.

    SvaraRadera
  4. håller verkligen med dig joakim.Och dig med johan dem bara vill skjuta och skjuta varför heter det naturvårdsverket tro?Dem verkar fan inte bry sig något om naturen jo bara det som hjälper jägarna.det är säkert jägare som sitter däruppe.men hoppas sverige blir anmält till EU igen!Mikael.A

    SvaraRadera
  5. Avlivning är motiverad, dock inte av en oskyldig varg.

    SvaraRadera
  6. Apropos biologisk mångfald..

    Jag hörde att Tigrarna är på väg bort också. Fast inte från ett land utan från alla länder, totalt. Nu har vi ju redan utrotat ganska många djurarter historiskt sett... så det är inget nytt egentligen..! Särskilt inte att en djurart försvinner från ett visst land/region. Men man undrar ju ändå:

    Är det så att djurart för djurtart, blomma för blomma, ekosystem för ekosystem - försvinner så länge naturen står i obalans? Den som är mest utsatt först, sen nästa, sen nästa.. Ända tills den "faktor" som faktiskt orsakar obalansen/disharmoni försvinner? Vad tror ni om den tanken?

    /Golub

    SvaraRadera
  7. Det är ledsamt att se att avståndet mellan stad o land bara ökar. Likaså förståelsen för lantbrukare som producerar biologisk mångfald här i Sverige. Man undrar vari den frustration som artikelförfattaren spyr ut okväden om okända människor bottnar i. Det är många djurägare som rent praktiskt inte kan ta in sina djur på nätterna, djuren är ex. på bete flera mil från gården. Stängselkostnaden och skötseln av ett rovdjursavvisande stängsel kan i de flesta fall inte djurproduktionen bära.
    Bo Larson

    SvaraRadera
  8. Ja, perspektiven är olika.

    Som jag ser det får djurproduktionen lov att bära sina kostnader. Eller brista.

    Det finns förstås också grundproblem med exempelvis prisbilden, såväl för producent som konsument där maten är alltför billig och vi inte har "råd" med etisk djurhållning eller att värna miljö och biologisk mångfald.

    Enligt mitt perspektiv är det såväl dumt som tragiskt.

    SvaraRadera
  9. Är det verkligen rimligt att belasta djurägare som har fullt fungerande stängsel för att hålla betesdjuren på plats plötsligt skall bekosta stängsel för att hålla rovdjur ute. Ett rovdjursavvisande stängsel kostar ungefär 100 kr/m. I bästa fall kan djurägaren få cirka 20 kr/m av länstyrelsen. Kostnaden att hålla stängslet gräsfritt och i funktion faller på djurägaren. Paradoxen blir att betesdjuren försvinner och djur uppfödda inomhus som aldrig fått gå ut på bete blir ännu vanligare. Dom djuren behöver foder som är odlat på åkermark, åkermark som man skulle kunna odla mat till oss på istället, eller så kan vi ju givetvis importera från någon trevlig feedlot i sydamerika. Så till en annan fråga. Hur mycket lidande skall vi utsätta våra betesdjur för i Sverige. Enligt djurskyddslagen skall man inte utsätta tamdjuren för onödigt lidande. Kan staten hållas ansvarig för lidande som statens vilt orsakar? I Skultunareviret finns det som du kallar snåla,lata m.m. lantbrukare som satsat stora belopp på rovdjursavvisande stängsel, tyvärr visar det sig att det inte hjälper fullt ut. Ett stort antal får dödade, skadade o skrämda. Högt värderade strandängar betas inte längre, fågellivet som är beroende av dom får väl hitta nån annan plats. Bo Larson

    SvaraRadera
  10. "Likaså förståelsen för lantbrukare som producerar biologisk mångfald här i Sverige."

    Kvack? Lantbrukare "producerar" väl knappast mångfald. De konsumerar mångfalden. Bara för att du har en traktor så är du inte miljövänlig.. snarare tvärtom, om något.

    (mångfald tar miljontals år att "producera" och görs inte av ensamma människor - det är evolutionens verk att producera nya arter, vi människor kan som bäst moderare utplåningen av allt för många)

    /G

    SvaraRadera
  11. Tänkte berätta om olika projekt jag är inblandad i för att rädda stark hotade arter där vi lyckats vända trenden och fått arterna att öka i antal liksom att traktorn numera går på rapsolja som vi som lantbrukare kan odla själva.
    Men det bemötande jag fått på denna sida där man förlöjligar lantbrukarkåren gör att det kan räcka med detta. Undrar om vi ekologiska bönder är välkomna i miljöpartiet och om "banjospelande sydstatare" är ett epitet som MP ställer sig bakom.
    Bo Larson

    SvaraRadera
  12. Kära Bo, du läser mig tydligen som djävulen läser bibeln.

    Jag ser inte ner på lantbrukare som tar sitt ansvar och gör så gott de kan. Om skälen att inte sätta upp rovdjursavvisande stängsel hänförs till brist på pengar eller tid, så anser jag dock att terminologin snål, lat etc. är berättigad. Jag har aldrig påstått att det gäller samtliga eller ens de flesta lantbrukare. Trots de orden, så vet förstås även jag att sådan verksamhet i grunden kräver mycket arbete.

    Ett hållbart jordbruk är emellertid endast hållbart om det fungerar i samklang med naturen, vilket brukad jord i viss mening står i motsatsförhållande till. Jag tror dock att ett hållbart jordbruk inte bra är önskvärt utan också möjligt.

    Jag tycker att det är underbart att du är involverad i att rädda starkt hotade arter och att ni transformerat traktorn till kretsloppsbränsle. Fortsätt så.

    Det jag anser, och önskar att du inser, är att vargen också är en hotad art som förtjänar att få finnas i vår fauna. Jag är övertygad om att det finns gott om åtgärder för att göra det praktiskt möjligt utan extra lidande för tamdjuren.

    Moraliskt är det synnerligen liten skillnad på grad av lidande när ett tamdjur blir dödad av rovdjur eller dödad av människohand i en slaktprocess. Bara insamling, transport, väntan, blodlukt, stress gör ju att det känns som ett lagom roligt alternativ. Ja, om vi ser moraliskt på den här frågan om köttproduktion.

    Jag håller helt med om att betande djur alla gånger är att föredra framför instängda djur, där det senare är en på alla vis (utom kvasiekonomiska) förkastlig hantering.

    Liknande etiska aspekter finns givetvis när det gäller produktion av mjölk, ägg, päls eller fisk.

    Slutligen vill jag säga att jag hellre förlöjligar lantbrukare än ger upp principen om respekt för liv, men helst så gör jag intetdera. Om du känner dig förlöjligad av mig, så ber jag om ursäkt. Att jag uttryckte mig som jag gjorde i blogginlägget här har till viss del med affekt att göra. Jag blev helt enkelt förbannad över den bild som målades fram av bondens uttalande i pressen.

    SvaraRadera