3 november 2011

Terroriserad av varghatare?

Arne Johansson
Fick igår reda på den avskyvärda förföljelse som miljöpartisten Arne Johansson i Ånge, Västernorrland, utsatts för den senaste tiden. Det går att läsa om saken i exempelvis Aftonbladet och Sundsvalls Tidning.

Det har bland annat förekommit livsfarliga sabotage av Arne Johanssons bil och igår kastades en sten in genom fönstret i hens bostad som träffade henom i huvudet. Hen kördes med ambulans till sjukhuset, men verkar turligt nog ha klarat sig från allvarligare skador.

Polisen säger att de inte har några misstänkta i nuläget, men det verkar finnas en tydlig koppling mellan attentaten och Arnes tidigare uttalanden om att hen är emot att utrota vargen. Och då är heller inte Arne mot varken älgjakt eller ens skyddsjakt på varg.

Med tanke på den fanatism och avsaknad av livsrespekt som varghatarna uppvisar, så håller jag det för sannolikt att någon eller några av de mer aggressiva våldsverkarna inom den gruppen har tagit sig makten att sätta åt en så kallad vargkramare. Fan ta dem.

4 kommentarer:

  1. Dom är som en flock vargar.
    Eller som myten om en flock vargar…

    SvaraRadera
  2. Hej !

    tänk om vi hade fler politiker som Arne. J.....Jag hoppas han återkommer o inte ger upp, han fyller en viktig funktion.
    Önskar dig en riktigt trevlig helg & vi håller tummarna att Kynna får det oxå.

    Mvh/Christina Alv-Iversen

    SvaraRadera
  3. Vad fint skrivet !
    Jag fortsätter mitt arbete med att göra vad jag kan för att hjälpa till i att hålla vargen i liv. Det ogillas av många så klart även inom mitt eget parti, men det är rädslan att själv bli utsatt, jag har förståelse för det. Men samtidigt måste vi försöka att inse faran med att bli tyst, för att något ont kan hända oss. För i och med att vi blir tysta har det onda drabbat oss i dess fulla kraft, det var nämligen syftet att skrämma oss till tystnad. Och när det hänt, ja då har vi bara helt jävla enkelt låtit terrorn vinna.....Det finns de som tycker att jag varit hård i mitt ordval vad gäller de/den som försökt att döda mig, och ja det kan jag erkänna, men vad ni missat när ni lusläst allt jag skrivit, det är det stycket där jag bad om ursäkt för mitt ordval. Nu vill "de mina" att jag skall avgå, förlåt "ta time out" för att de upplever att JAG är en fara dem, jag måste nog göra er besvikna i den frågan....jag tar ingen time out, ni behöver någon som törs, någon som inte blir skrämd till tystnad, någon som kan ta striden i ett annat forum om det skulle behövas. Men min starka övertygelse, min tro på rättvisa, min tro på oss människor den bottnar faktiskt in mitt partis värderingar, jag är en stolt Miljöpartist, har alltid varit Miljöpartist, gjorde ett försök i min ungdom att försöka vara Moderat i MUF, men det gick inget bra....det var inte Miljöpartiet. Mina tatueringar, mitt biker skägg, mitt rakade huvud, de är mångas vagel i ögat, bland de mina, MEN INTE bland mina väljare, de vill ha mig precis som jag är, en av dem. Jag är varken medlem i HA eller någon nazistisk organisation, man kan se ut som mig och ändå vara en snäll, trevlig man, med alldeles för mycket empati. Det är konstigt att jag inte fått höra något negativt om min religion Budhismen, men det kanske inte är lika kontroversiellt som skvaller om HA och annat skit. I det stora hela så känner jag ett enormt stöd i partiet, större än jag vågat hoppas på, från mina geografiskt närmaste fick jag ett spett i ryggen.....Jag har sagt det förut och jag säger det igen! Vargfrågan eller rättare sagt rovdjursfrågorna/jaktfrågorna står i detta nu ännu högre upp på min politiska agenda än vad de någonsin gjort...........
    Förlåt Joakim det blev ett långt, vad som från början var menat som ett tack till dig för det fina du skrivit om mig. Tack! all kredd till dig, du har min fulla respekt. Vi ses på barikaderna!!
    //Arne Johansson Miljöpartist

    SvaraRadera
  4. Arne, du får skriva precis hur långt du vill här! Det är en på många vis klargörande bild du målar upp. Jag tycker att det är starkt och bra av dig att vägra vara tyst. Fortsätt så! Du behövs!

    Det här med utseende är förstås intressant. Första gången jag såg din bild var på Facebook. Då satt du med ett litet barn i famnen som du matade med nappflaska. Jag tänkte spontant, shit, den där snubben ser farlig ut, med tatueringar, rakat huvud och kraftig kropp. ;-)

    Det intrycket upplevdes samtidigt som situationen med barnet, vilket på något vis inrymde en slags paradox. Dock bara på ytan. Det är tur att jag aktivt försöker att ha ett öppet förhållningssätt till mina fördomar, varför jag inte lade någon som helst vikt vid tanken om att du skulle vara farlig. Upplevde det mest som en kul tanke.

    När jag sedermera läst på om vad du står för, så bekräftas bilden av dig som en medkännande och välvillig person. Tänker att det vore trevligt att råkas, men avståndet är långt mellan Stockholm och Ånge.

    Att partikamrater är fega och stingsliga när det gäller strategiska överväganden har jag alltför god erfarenhet av. Jag är som du kanske vet också miljöpartist och fortfarande medlem trots att jag startat Gröna partiet. Jag tycker att du gör helt rätt som väljer att stanna kvar trots ångestfullt vridande av händer i de inre leden.

    Du lär ha såväl stöd som motstånd. Jag gissar att det förra är klart större. Den vanliga miljöpartimedlemmen är nämligen i allmänhet en riktigt hyvens figur, medan de som befinner sig i maktens inre cirklar med karriär och maktsträvan för handen naturligtvis avskyr allt som kan sätta sig på tvären för deras position och utkomst.

    Rovdjursfrågan är en symbolfråga för biologisk mångfald och ekologi.

    Barrikaderna är bara förnamnet. ;-)

    SvaraRadera