Dumpstring, journalister och poliser

Äggen går ut 6 juni.
Vi hittade över 20 mangos.
De jag har ätit hittills har varit delikata.

Tisdagen (24 maj) blev synnerligen speciell i dumpstringshänseende.

Till att börja med blev jag tillfrågad av en journalist och gick med på att ställa upp på en intervju. Vi bestämde att träffas vid en container för att hen och en fotograf skulle få chans att betrakta hantverket. Kvällen till ära gjorde jag även sällskap med en bekant och hens vän.

Att jag börjat dyka i containrar har just med denna bekanting att göra, då jag vid den tidigare aktiviteten med sångaktion under Vattenfalls årsstämma fick tillfälle att samtala med henom om dumpstring. Vi har hörts under de senaste veckorna om att dyka tillsammans, men kom alltså inte till skott förrän nu.

Så'n där paprika har jag
sällan ätit. Spännande.

Det fanns ovanligt mycket mat den här gången. Bland annat över femtio kilo limefrukter. Fick lov att lämna det mesta. Vi förde ju också samtal parallellt med dumpstringsprocessen, varför vi var där på plats under hela två timmar. Det kan ha varit anledningen till att vi fick påhälsning av en polispatrull på två civilklädda konstaplar. Fett nice.

Mycket gurkor och fräscha morötter.
Tog bort blasten direkt på platsen.

De var dock inte aggressiva utan frågade mest vad vi höll på med. Jag förklarade sanningsenligt och framhöll att jag höll på att rädda världen genom att agera mot slöseriet. Vi funderade lite tillsammans kring huruvida det var olagligt eller ej. Poliserna menade att det rör sig i en lagmässig gråzon, vilket jag håller med om. Moraliskt är det inget snack, såvida en inte är nyliberal kapitalismknarkare.

Misstag. Råkade packa päronen
lite för djupt i väskan.

Sedan tog en av dem mitt ID-kort och kollade upp mig, som hen sade. Efter en stund tog de mig avsides och förklarade att deras befäl ansåg att jag inte bröt mot lagen. En schysst bedömning. De lade till att jag skulle vara försiktig och att en annan patrull skulle kunna göra en annan bedömning.

Kanske hade journalisten och fotografen en del i det medgörliga bemötandet att göra? Eller så var de helt enkelt bara snälla? Jag vill gärna tro på det senare, men under samtalet fick jag signaler om såväl överseende som oförstående, om medhåll som en potentiellt rigid, paragrafmässig hållning.

Fikabröd för en vecka.
Fast å andra sidan saknas
ca 10 bullar på bilden...

Det ska bli spännande att se hur reportaget blir. Det är i varje fall tänkt att publiceras i Situation Sthlm. Fotografen blev intresserad av hänga på och dyka någon gång när hen inte var i tjänst och journalisten var också positivt inställd och tog med sig en mango och två gurkor hem. Så skiljdes vi åt i vårnatten.