4 maj 2011

Var hör påsen hemma?

På tidningarnas insändarsidor så går väl inte en vecka utan uppmaningar om att folk ska plocka upp efter sina hundar. Det kanske är intressant. Jag har dock en annan ingång på det här med frågan om hundbajs.

Inne i städerna där gatorna är belagda med hårdgjorda ytor av asfalt, stenplattor, betong eller kullersten så är det förstås utmärkt om folk plockar upp hundens avföring med små svarta plastpåsar. Helst bör paketet då hamna i en lämplig behållare som exempelvis någon av stadens papperskorgar.

Om dessa svarta plastpåsar skulle råka ligga kvar på gatan är dock inte skillnaden i stadsmiljö avsevärd med tanke på de plastpåsar, tidningar, cigarettfimpar, snusloskor, tomglas, aluminiumburkar, snabbmatsförpackningar och annat avfall som ligger strödda på gatorna.

Däremot undrar jag hur det är ställt med sinnessafterna när folk går runt i naturen/skogen/ängen/löpspåret med sin kära hund och samvetsgrant plockar upp bajset med bajspåsen, duktigt knyter ihop påsen och därefter dumpar den direkt på plats?

I Nackareservatet, som jag bor intill, så är det alltför vanligt. Många orkar säkert bära med sig skatten till närmsta soptunna. Förmodligen de flesta rentav. De bajspåsar som ligger och skräpar i skogen är emellertid de som märks mest. Som alltid.

Det är till största delen en estetisk fråga och därför inte särskilt viktig i sak. Däremot visar fenomenet på något om vårt samhälle, hur den "civiliserade", industrialiserade människan fjärmar sig från naturen och frånsäger sig det som hör naturen till. Naturen blir en fråga om att behärska snarare än att leva.

Åter till bajset. Är det inte ganska enkelt egentligen? Fekalier förmultnar och blir jord (för den som tvekar här så kan jag berätta att det är något bra). Plast förmultnar inte. I skogen vet jag åtminstone vad jag ser helst. I dagsläget blir i varje fall jag glad när jag ser bajs och trött när jag ser plast.

6 kommentarer:

  1. Som hundägare kan jag bara hålla med dig. Jag blir tokig på folk som inte plockar upp efter sig, eller, som du skriver, plockar upp men dumpar påsen på marken. Inte minst eftersom jag, som är nitisk med att plocka efter min hund, lätt kan få ovett för andra hundägares olater.

    Mina vänner köpte tidigare ekologiska och nedbrytbara hundbajspåsar (kanske av majsstärkelse?) som de använde när de gick i skogen eller tex. i motionsspår. Då kunde de plocka upp efter hundarna, och eftersom det sällan finns papperskorgar i skogen så slängde de in påsen under närmaste gran. Resultatet blev att andra slapp trampa i skiten, men slapp också se påsarna, samtidigt som bajs och påse bryts ner och förmultnar. Win-win.

    SvaraRadera
  2. Det låter riktigt bra. Påsar av stärkelse. Var håller de hus?

    SvaraRadera
  3. De finns. På ica t ex. (Och de flesta vanliga affärer som säljer hundmat etc.) Men de ser likadana ut som "vanliga" - så de du ser i skogen kan mkt väl vara komposterbara påsar som folk använt för att joggare ska slippa trampa i hundbajs;-)

    SvaraRadera
  4. Det är i så fall fullt möjligt. Får hoppas på det. Önskar bara att påsarna var märkta eller av någon annan färg (säg brun, grön eller gul). Vore så skönt att bli glad av plast också. :-)

    SvaraRadera
  5. Här i min kommun i Skåne tillhandahåller kommunen dessa GRÖNA (till färg och komposition) påsar på små tavlor längs cykelbanorna. Jag brukade ta några och använda som kompostpåsar tills jag upptäckte att de tar väsentligt längre tid än innehållet att förmultna. Så för grönsaksskal var de inte ideala. Men för hundskit som kanske ska ha 1-2 år på sig är de nog perfekta! Har även sett de säljas i djuraffärer till det obscena priset av ca 1 kr styck. Suck. När ska ekonomiska stymedel börja användas effektivt??

    SvaraRadera
  6. Jag hänger alltid upp dessa dumpade påsar i närmsta träd, pinne whatever. Nån enstaka gång har de försvunnit tills nästa gång jag går förbi, men oftast hänger de där år efter år. Letar i min blogg(men hittar inte) efter en ögonvittnesskildring jag fått berättat för mig, om hur en hund bajsar i en kohage, går tillbaka till husse i flexikopplet, blir fastknuten i stolpen, husse kryper in under taggtråden, tar upp bajjen, kryper tillbaka & till sist langar hundbajspåsen i kohagen... Undrar om bonden ska köpa en kartong icakassar & göra detsamma med alla koblajjor, det skulle antagligen se *mycket trevligare ut då !?* *ironi*
    Där jag bor dumpas det dessutom en massa bajspåsar i en å, men svårt att säga till då det händer eftersom den hussen & matten inte går att prata med.

    SvaraRadera